Postal Automation.

Sponsorer till denna sida

Sponsor av "Postal Automation" med alla kuvert av posthistoriskt intresse är Söderbloms Factoringtjänst.	Bergendahls Food är en annan stor sponsor till denna sida med frankostämplar m.m. från den inkommande posten	Även detta företag sponsrar med  inkommande post till Finja AB	KGT - Trafik Entreprenad AB  sponsrar med sin  inkommande post denna websida

”Det nya Brevnätet” 1996-04-01 en minskning av antalet postterminaler från 56 till 13 huvudterminaler och 6 serviceterminaler.

Bilder på nätet av Postal Automation

Automation är ett sätt att låta maskiner göra ett ofta enformigt arbete. Maskiner utför oftast uppgiften betydligt snabbare och mer uthålligt. Man kan väl indela den postala automationen åtminstone i dessa 4 områden.

Frankering

Makulering

Sortering

Distribution

 Automatiseringen lämnar idag inte något av de områden oberörda, som har med meddelandebefordran att göra. Automation är ju också i högsta grad en del av svensk modern posthistoria. Att studera automationen inom ”posten” är minst lika fascinerande som  t.ex. att samla på frimärken. Denna sidan har tillkommit under senare tidens automationen som fortskridit enormt snabbt och kan kanske av många upplevas som lite rörig. När tiden tillåter ska den omarbetas. Det är framför allt ändringar av postterminalerna och dess maskinutrustning, som inresserat mig att försöka göra en överblick av denna snabbt förändrade struktur. Jag inriktar mig dock endast på senare tids automation. På denna sida behandlas inte framställning av frimärke, ATM / datorfrimärken / etiketter.. Denna sida hoppar ganska långt fram och hoppar runt lite, men större delen ägnas åt tiden efter införandet av Det Nya Brevnätet. 1996-04-01.

Frizon

"Under sorteringsprocessen printas en sorteringskod direkt på försändelsen. För att sorteringskoden ska kunna printas på försändelsen behöver en s.k. frizon lämnas enligt anvisningar i dokumentet

”Skicka rätt med PostNord”, se postnord.se

"För att vi på bästa sätt ska kunna dela ut din försändelse används en sorteringskod. Denna kan antingen printas direkt på försändelsen eller via en etikett. Genom att lämna en frizon för koden säkerställer du att din layout inte blir påverkad. En frizon innebär en yta som inte innehåller tryck det vill säga text eller bild. Ytan ska vara enfärgad och får inte vara glansig i sin karaktär:"

En ram visande Postens alla 5 system som sorterat 1949 - 2010

o O o

+  Artiklar om Posten + <= Manuell sortering   -||-  Automatisk sortering  => Main page Postal Automation   Poko Automation   Brevsortering Huvudsida Posthistoria Huvudsida ESB - BFM    FTP-kort Frankeringsetiketter Glad sommar 2015  Toshiba TT-1000 EAN - Frankit     Inkjet Printer   Transorma Automation Misstag   4 ramar Inkjet på EXPONET   Se länksidan        This page In Englich  Länk till Inkjet Historik i Hembygds-Filatelisten Snabbval till några avsnitt på denna sida.   Inledning Frankering - Automat Makulering Sortering Distribution Arlanda 034   Brevterminaler  Lite intressant statistik om avd. för Meddelande (brevverksamhet)   "Det Nya Brevnätet" startade 1996-04-01. Här den större delen av postterminaler som därefter har funnits och i viss mån fortfarande finns. En del har dock försvunnit och andra kommer att göra det. Startåren med månad är, då inkjetmaskinerna startade makulering och sortering av försändelser. En del testade dock långt före detta datum.   Ort Start Off. Start Avslut år Antal kommuner Antal hushåll Antal företag C:a antal brevlådor Brev / dygn Importvolym Exportvolym Vikt/dygn Umeå   2000-01   30 286 000 24 500 2 750 800 000       Sundsvall   1999-12   21 220 000 21 000 3 400 1 100 000       Uppsala   1999-06 2015-02-01 28 400 000 33 000 2 800 1 400 000       Arlanda 2000 2006-? 20??-??           150 000 120 000 75 ton Rosersberg 2014-09 2014-09   42 800 000 77 000 ? 1 700 000       Årsta 1991- 1999-11   40 1 000 000 200 000 4 200 6 000 000       Tomteboda 1983- 1999-05 2004-06                 Klara 1987- - 2000-04                 Västerås   1999-08 2014-02 22 298 500 22 900 1 976 1 000 000       Hallsberg   2013-09-29   55       1 300 000       Karlstad   2000-03 2013-11 25 180 000 16 000 2 150 700 000       Göteborg   1999-09   33 630 000 51 000 3 300 2 300 000       Norrköping   1999-08 2004-04                 Nässjö   1999-10   39 365 000 33 000 2 600 1 250 000       Alvesta   1999-09   24 300 000 25 000 2 300 1 300 000       Malmö   1999-06   36 585 000 44 000 4 000 2 500 000       Summa =>       298 4 264 500 470 400 29 476 18 350 000         Det finns 2012, 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige. Alltså finns det 8 kommuner som delas av fler terminaler. 2012 finns det enl. SCB 1 137 028 företag i Sverige. 2013 finns det  enl. SCB 4 990 427 hushåll i Sverige. Det torde heller inte skickas fler än 18 miljoner brev/dygn, för många brev passerar ju fler än en terminal. Den nya terminalstrukuren som tas i bruk 2013 och 2014 i  Hallsberg och Rosersberg, kommer att ändra på ännu mer. Det skickas dessutom färre och färre brev enl. PostNord. Det trycks dessutom fler och fler frimärken. Det kommer i nytt frimärke varje vecka eller 52 / året. I dec. 2013 finns det alltså söderifrån räknat 10 brevterminaler i Malmö, Alvesta, Nässjö, Göteborg, Hallsberg, Västerås (avslutas feb. 2014), Årsta, Uppsala, Sundsvall, Umeå. I dec. 2015 kommer det kanske, att se ut så här söderifrån: Malmö, Alvesta, Nässjö, Göteborg, Hallsberg, Årsta, Rosersberg, Sundsvall, Umeå.   Inledning. Hela försändelser berättar ofta en hel del om försändelsens väg från avsändare till mottagare. Någon klok filatelist lär ha sagt ”ett ostämplat frimärke är tyst, ett stämplat viskar, men ett brev talar till Dig”. Den största delen av dagens brev saknar frimärke och oftast även datumstämpel. Det finns flera sätt att betala portot, mer eller mindre automatiska, och i de flesta fall kan man på kuvertet se, vilket sätt som använts. Sorteringsmaskiner har också lämnat olika spår (apelsinkod) efter sig på kuverten. Hur ett kuvert ska se ut för att Posten och deras maskiner på ett snabbt och korrekt sätt, ska kunna sortera finns på denna sida. Det är trots allt inte många kuverttillverkare som bryr sig om det. Läs här hur det ska vara. Här visas några exempel på hur automatiseringar av skilda slag har påverkat försändelser genom åren.   Stockholms terminaler Tomteboda Postterminal togs i bruk 1983-04-01. Detta hade föregåtts av "Tomtebodaprojektet" och detta kom att avslutas helt under första halvåret 1984. Lite mer fakta: -1987 invigdes Klara. Gamla Stockholm Ban hade dessförinnan rivits i samband med att Tomteboda invigdes 1983 (på PT-kort från1983). Under mellanperioden ( 1983-87) hade man tillfälliga lösningar för att avlasta Tomteboda men det visade sig att ytterligare en terminal var nödvändig för att hantera volymerna i en växande storstad.   Ur Översikten 1985-11-28 Kuriren - Brev och paket 1985:37. - Nu startar den andra etappen i Postens terminalbygge vid Klarabergsviadukten i Stockholm. Postterminalen Stockholm Klara beräknas stå klar den 1 okt. 1987. Då kommer 1,5 miljoner brev från och till stockholms innerstad att sorteras där varje dag.    Utrymmet på Tomteboda som skötte område 12-15 och 16-19 räckte inte och 1991 invigdes Årsta terminalen. Maskinsortering förekom redan på gamla Stockholm Bans tid. I början av 1970-talet fanns där en Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2 500 brev i timmen. (dagens IRM-maskiner vänder brevet rätt, stämplar och förbereder för maskinell sortering med  c:a 32000/tim enl. senaste uppgiften). Dock var det inte förrän 1996, i samband med "Nya brevnätet" som tekniken på allvar började utnyttjas och ett logistiskt sammanhållet brevnät byggdes upp mellan de 13 dåvarande terminalerna. Innan Nya brevnätet hade vi 56 terminaler i riket. Då det färre och det minskar ytterligare. Eftersom antalet sända brev sjunker torde fler terminaler läggas ned. 13 Huvudterminaler. = Umeå, Sundsvall, Uppsala, Tomteboda, Klara, Årsta, Västerås, Norrköping, Karlstad, Göteborg, Nässjö Alvesta, Malmö. 6 Serviceterminaler. = Luleå, Östersund, Borlänge, Trollhättan, Visby, Hässleholm.   Stockholm Årsta  Postterminal.   Den successiva överflyttning till Årsta, som påbörjades hösten 1998 var i princip genomförd under mars månad 2000. 1 april år 2000 var Klaraterminalen helt lämnad avseende brevproduktion. Klaraterminalen hade då varit i bruk sedan 1987. Carl Cederschiöld invigde den nyutbyggda Årstaterminalen den 22 maj 2000.

Statistik över antalet Postkontor och andra serviceställen.

Post i Butik testas på mindre orter 1990. Nya Brevnätet startar 1996-04-01. Uppgifterna hämtade ur Nyhets-Posten

Begreppet Postkontor ändrade år 2000 namn till Postcenter (PC). Ändrades åter  i  april 2006 till Företagscenter (FC). Beslut är fattat att de upphör helt 2013-01-01, då Frimärksombuden blir de som sköter "Posten" gentemot kunderna. Så skedde dock inte med alla FC.

Hämtat ur PostNordNews Nr 2 2014.

94,9 % av alla 1:a klassbrev som PostNord hanterar, kommer fram i rätt tid. Produktion av Meddelande och Logistiktjänster ska integreras på sikt. Här är den nya regionsindelningen som gäller från 1 april 2014.  8 (åtta) regioner inom produktionen söderifrån räknat: Malmö, Växjö, Jönköping, Göteborg, Örebro, Stockholm Syd, Stockholm Norr och Umeå. 

Frankering.

Svenska Frimärkshäftet 100 år

Se bild längre ned

Mycket liten del av dagens (2000) post är frimärkt. Allt fler brev är idag av typ "Porto Betalt" eller "Frankostämplade". Några olika sätt som förenklat ”frankeringen” var/är Tjänstebrevsrätt (1920 - 1990), Massinlämning, Svarslösen, Porto betalt (VIF), Frankeringsautomater av olika slag och flera andra former av "Direktutskick". . Här några ex. från tidiga automater som på olika sätt som förenklat frankeringen, automatmärke (ATM) kan de väl kallas. I huvudsak fanns de i början på större platser, typ Stockholm, Göteborg. Malmö. Senare kom även PKM, maskinen som skrev ut frankeringen på blanketten.

Automatklippta.

En utländsk Frimärksautomat testades på Centralstationen i Stockholm 1902. 1903 testades Sjöstrands på prov i Stockholm. En 5-öres och en 10-öres. Automaten skulle ha samma färg som frimärket i densamma.  1915 fanns enl. uppgift 45 automater av denna typ  i 19 städer. Vm Nyberg tillverkade en ny typ av automat som Postverket förvärvade patentet på 1914. 1916 tillverkade man c:a 200 automater som distribuerades till postkontor i övriga landet. Klippta Bandmärken från dessa automater är här nedan funna stämplade på försändelser. Se nedan ett antal påträffade orter.

Skrivelse ang. automater i Malmö.

Till Postdirektören i Malmö.

Kongl. Generalpoststyrelsen som nu anmodat Postdirektören i Stockholm att låta till Malmö för vidare profning å därvarande postkontor öfversända en frimärksautomat af Abels system, uppdrage härigenom åt Postdirektören att låta å lämplig plats i postkontorets förstuga anbringa nämnda automat samt foga anstalt därom, att medelst automaten i fråga tillhandahålla allmänheten frimärke af 10 öres valör.
Erfoderliga frimärksremsor tillhandahålles uppå rekvisition af postverkets frimärksförråd.
Postdirektören anmodas tillika att, sedan automaten någon tid varit i bruk, till Generalpoststyrelsen inkomma med yttrande öfver det sätt, hvarpå densamma visat sig fungera.

Stockholm 4 juni 1904, Generalpoststyrelsen

Tack till Thomas W.

POKO - POrtoKOntroll  och Skyddsperforering - Perfins

Poko-maskiner var ett säkert sätt att dels maskinellt frankera breven, men även att skydda företaget från att anställda obehörigt använde sig av företagets frimärke. Skyddsperforering blev tillåten från 1907. En frimärksrulle sattes i maskinen, som sedan frankerade breven. Det fanns flera olika maskiner, men det är svårt att finna fakta om dem. De har oftast försvunnit från marknaden.

Namn som nämnes i dessa sammanhng är: stämpelmaskin Michelius, frankostämplingsmaskin  KOMUSIN (1920 - 1952)

Länk till mer om skyddsperforering  Digitalt Museum - Här länk till en annan Poko-maskin.

Automatklippta frimärke före 1939.

Från följande orter / städer i bokstavsordning: Arboga, Bollnäs, Borås, Eksjö, Falköping, Gävle, Göteborg, Habo, Halmstad,  Hälsingborg, Hässleholm, Hörby, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Leksand, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö 1, Solna, Stockholm, Västerås, Växjö, Skövde, Solna,  Stockholm, Stockholm 1, Uddevalla, Umeå, Uppsala 1, Vadstena, Vingåker, Västerås, Växjö,  PKP 61, PKXP, (Krylbo-Mjölby)

Skyddsperforerade - Perfins

1968 - Postnummer 

Postnummers införande var det som möjliggjorde den automatisering som då tog fart.

Gruppkors ATM och Massbrev.

I Schweiz infördes tjänsten 2005-02-15 och kallas Webstamp. Se även artikel i Filatelisten 2005/5 samt länk till Swisspost

Så här bör ett brev se ut. PDF-fil från Postens hemsida. En brochyr om det som är viktigt, när du vill underlätta maskinsortering av dina brev: Brevets yttre

Makulering.

Stämpling av brev har testats maskinellt från 1886. Prototypen togs i bruk 1889.  En förbättrad maskin började mer reguljärt användas 1891. Detta var O. R. Lennholms konstruerade  maskin, som användes i Stockholm fram till 1905. Den har följts av många andra typer av maskinstämplar. Se SFF:s Specialhandbok Nr 24 av L. Bergman, G. Dahlstrand och O. Svahn.

Lennholms trampdrivna maskin

med de karaktäristiska ränderna på kuvertets framsida. Maskinen användes vid ankomststämpling 1891 - 1905.

En del myndigheters kuvert behövde inte stämplas. Dessa var ofta märkta med text: Stämplas ej

1996-04-01 startade genomförandet av ”Det nya Brevnätet” en minskning av antalet postterminaler från 56 till 13 huvudterminaler och 6 serviceterminaler. Därmed har antalet maskinstämplar "minskat". PVI-stämplarna har kompletterts med  mer moderna datorstyrda bläckstråleskrivare (Inkjet printer) Sorteringsmaskinerna (IRM) kombinerade med stämpling av försändelse, har blivit kraftfullare och snabbare..

Nya maskinstämplar har testats ett antal ggr.

Frankostämplingsmaskiner har tidigare testats som makuleringsstämplar av Posten AB. I Filatelisten 2003:5 beskrev Owe Svahn att Göteborg 5 testade en Hasler F220/314, modell 20.

Vid årsskiftet 1995-96 testade Stockholm - Klara en Pitney Bowes U561/5378. Stockholm - Klara testade även en Hasler F210/320 AS4.

Den här gången, hösten 2008, har Posten satsat lite större och bredare med en inkjetmaskin, Pitney Bowes DM900.

Enl. uppgifter testades maskinen ATB endast i Karlstad 2009, men inköptes nog aldrig. Detta var ingen inkjet utan en maskin med metallkliche.

test av ATB - Karlstad.

De ombygda frankostämplingsmaskinerna Neopost testades i Malmö och Årsta 2010-2011

Bläckstrålestämplar - inkjet.  Se särskild sida Inkjet

Handstämplade och andra försändelser

som personalen totalt misslyckats att makulera korrekt eller något snyggare.

Distribution.

Maskinsortering förekom även på gamla Stockholm Bans tid. I början av 70-talet fanns där en Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2 500 brev i timmen. Den följdes sedan av AEG, NEC. och Alcatel, maskiner som var kombinerade att åtskilja olika brevformat, stämpla, koda, avläsa och sortera. Den senaste är IRM som klarar det mesta. 

Se mer om utdelning av post på sidan ESB-BFM

 

Hämtat ur Nyhets-Posten jan.  2008

Det bör finnas mer än 1000 hushåll eller avlämningsställen inom ett postnummerområde. 3 till 7 nya postnummer tillkommer varje vecka. Varje dag kommer det in mellan 200 och 700 nya adressuppgifter från Sveriges kommuner. I de flesta fall kommer de att ingå i redan befintliga postnummerområden. I april 2008 kommer 58000 hushåll att få byta postnummer. Under febr. kommer ny info till berörda hushåll.

 

Transorma       BA, BB, BC och  BD testad i Linköping, Norrköping.	Transorma sorting machine
AEG                | ||  | |||   | ||  || |  | | ||| | ||
BSM    01     M70     || | | || ||   ||||| || | | |||              SSM, KSM m.fl. Videojetkod
IRM, GSM        || | | || ||   ||||| || | | |||     Videojetkod
5 olika maskiner och skrivare i Göteborg som sorterat brev till Postnr 402 58	Postcode (Zip code) 402 58

+

POSTEN  970917   01:01 ÅRSTA

Se Filatelisten Nr:2 1998 sid. 81

FL-läsare - FL-Reader av Wessex Technology

Nästa stora automation blev “Det nya Brevnätet” då  Alcatel/Mannesman -maskinerna upprevideras med FL-läsare tillverkade av Wessex Technology och maskinerna kallas BSM, GSM, FSM, SSM och KSM. Se länk BSM-sortering. Posten has changed all the bar code (Codemark) readers in their Alcatel/Mannesman machines (SSM) and GSM's and FSM to FL-Readers manufactured by Wessex Technology. Posten have done this because of the great reading performance and low maintenance.  Wessex had a previous project with Posten in 1995/6 where they changed all the readers in the NEC Machinery.

Frizon     "Under sorteringsprocessen printas en sorteringskod direkt på försändelsen. För att sorteringskoden ska kunna printas på försändelsen behöver en s.k. frizon lämnas enligt anvisningar i dokumentet ”Skicka rätt med PostNord”, se postnord.se." "För att vi på bästa sätt ska kunna dela ut din försändelse används en sorteringskod. Denna kan antingen printas direkt på försändelsen eller via en etikett. Genom att lämna en frizon för koden säkerställer du att din layout inte blir påverkad. En frizon innebär en yta som inte innehåller tryck det vill säga text eller bild. Ytan ska vara enfärgad och får inte vara glansig i sin karaktär:"   VideoJet. Efter en besvärlig inkörningsperiod  fungerar de nu tillfredsställande. I slutet av sept. 1997 kom så nästa fas i automatiseringen. En bläckstråleskrivare som under den orange BSM-koden skriver in datum, tid och plats i svart. Se VideoJet längst ned på annan sida. Två objekt med jämna siffror.   Här kommer ett mycket udda objekt med jämnt datum att presenteras, om inte millenniumfirandet tar sådana proportioner att vi inte får uppleva 2000-02-02. Det blir det första jämna datum vi upplever. 0888-08-28 var det förra jämna datum, strax efter att Ansgar hade kristnat oss. Malmö bläckspruta 5 våglinjer, samt VideoJet från Nässjö 80 med alla siffror jämna. Posten och Resebyråernas Turistporto, DHL utökar sina erbjudande till turisternas tjänst. England är väl ett av de länder som har provat flest varianter på olika sorteringssystem med tillhörande ”skrivare”. Den 20-åriga engelska föreningen PMSC  (Postal Mechanisation Study Circle) studerar alla de typer och varianter som finns och har funnits världen över.

OCR.

 

Maskinen läser postnummer men ibland uppstår det problem. Avsändaren har ibland inte följt Postens anvisningar om hur ytan på kuvertet bör utnyttjas. Ibland har avs. skrivit fel postnummer. När maskinen läst "fel", måste koden makuleras för att inte sorteringsmaskinen ska sortera efter den felaktiga koden ytterligere en gång. Här några ex. på denna problematik.

 

Företagen beställer utseendet på kuvert. Tillverkarna skapar kuverten till kunden. Posten ifrågasätter INTE om FRIZONEN finns.

Postens maskiner sätter då på en gul etikett för att skrivar koderna på

 

Au_Polfa19		Här ETT av alla de företag, som inte bryr sig, utan ser till, att ett "snyggt" kuvert användes C5-kuvert från "polfarskt" 2019-07-10
Au_Turk19		Här ett annat av alla de företag, som inte bryr sig, utan ser till, att ett "snyggt" kuvert användes C5-kuvert från "TURK FOOD" 2019-07-30
Au Feldisp		Vad sägs om det här? Så här ska ett brev absolut INTE se ut i Sverige. Frimärket FEL adressen FEL. Stämplat Göteborg G 40,  2005-02-09
Au PB 200032		Maskinen har läst avs. postnummer 432 42, och så var ju inte tänkt. 109 04 borde ha skrivits nere till höger på kuvertet, då hade det förmodligen blivit rätt. Den som i Göteborg upptäckt felsorteringen har makulerat koden med orange överstykningspenna.
		En del säger att moderna brev inte säger någonting? Vad sägs om det här?
Au 2502		Blankett 2502.02 sept 01 Format C6.  Ett PS-kuvert stämplas normalt inte , men detta fick en  klar och rättvänd handstämpel, vilket ju idag är rätt ovanligt. Svensk Kassaservice i Tyresö med nummer 5283  och datum 2004-03-04. Det är ca 200 m från adressaten. Försändelsen gick så till terminalen i Årsta och stämplades även där med datum 2003-03-04. Tyvärr en något suddig bläckstrålestämpel med Tre Kronor. Maskinen hade problem att tolka postnumret och skrev dit den vänstra "apelsinkoden" och kuvertet gick till videokodning med manuell tolkning. Datum i denna visar 16 vilket är fel, eftersom det är den 4:e mars. Den högra "apelsinkoden" visar däremot rätt postnummer 04531 som läses från höger. Ett tiotal minuter senare sorterades det i IRM 102. Då hade klockan gått över midnatt och stämpeln Videojet klartext visar 2003-03-05 00:09. Nu är brevet på väg tillbaka till Tyresö, bara 4 mils omväg, men så är det med automationen. Maskinerna sköter det mesta.
Au Kassa		Kvitto från Svensk Kassaservice

 

Pakethantering

 

Intermec

Intermec levererar 2 500 handdatorer till Posten – Poståkeriet, PEX och HIT utrustas för datafångst i realtid. Juli 2005

 

Ny Maskinstämpel - Bläckstråleskrivare.    

Den filatelist som hade lyckan att ha bekanta i Göteborg, Malmö, Norrköping eller Uppsala kunde kanske upptäcka en helt ny maskinstämpel på 1998 års julkort.

 

Länk till

Bläckstråleskrivare - Inkjet Printer

 

Etapp -IRM.

 

En van sorterare klarar 750 försändelser / tim. Den nya IRM-maskinen klarar 40 000 / tim. Senaste uppgiften är dock sänkt till  32 000. Det behövs dock nästan 25 personer för att sköta maskinen.  IRM =  Integrerad Resnings-och sorteringsMaskin.  -  SRM = Sortering- och ResningsMaskin.   Automatisk sortering. För att underlätta för maskiner att sortera rätt skall kuverten helst se lika dana ut. De bör ha logo och annat på plats, som inte stör den optiska läsningen. Tyvärr så struntar de flesta kuverttillverkare i detta. Posten har en PDF-fil som visar HUR det helst bör vara. Här är den: http://www.posten.se/content/img/1054801742280brevetsyttre.pdf Kuverts utseende   Au ekonomi   Det här är ett skräckexempel på hur kuvertillverkaren struntar i de riktlinjer Posten satt upp. Detta just för att den automatiska sorteringen ska gå smärtfritt. Det lite smålustiga är att "reklamen" talar om Ekonomi. Det skapar snarare ekonomiska problem för Postens maskiner. Den som samlar på hela brev blir heller inte glad över utseendet. Au reklam 1928 Större delan av ytan utnyttjad för reklam. Stämplat Skövde 1928-01-11?     Så här bör kuvertets yta utnyttjas enl. Postens förslag Lu utan 2007 Brev utan adressat, blir svårt för  automatisk sortering. Här återsänt till avs. UTAN någon som helst förklaring? Borde det inte varit en lämplig stämpel typ "Åter avsändaren Adressaten okänd". Så behandlar Malmö Obeställbara objekt. Au tuggat   Har kommunals länsavd. i Lund brytt sig om Postens rekommendationer eller har de bara låtit trycka korten efter eget gottfinnande? Ja, då blir det kanske så här tråkigt. Tidningsurklipp 1996-06-09 En "sorteringsstämpel" som är lite svår att upptäcka är den här från AEG-maskinen på 1970-talet Bild   Beskrivning Au AEG 1977 På ett färgat kuvert är det lite lättare att se de vita strecken och siffran 5 som säger att det är plats 5 som gjort jobbet. Brevet stämplat med maskinstämpel 220, Stockholm Ban 1977-06-01. Se Specialhandbok Nr 24. Au AEGUtin 1977 Utdelnings- indragningskort, frankerat 125 öre, maskinstämplat Stockholm 1977-02-09.     Den tidigare testade bläckstråleskrivaren finns kvar i IRM och SRM maskinerna. Postsäcken tömmes på bandet och i maskinens andra ända finns posten efter några sekunder, färdigsorterad i blå backar.          Manuell sortering. 2000-01-01 bytes klichéerna i maskinstämpel av gamla PVI-typen. Detta sker på de flesta terminaler. Till höger om bild-klichéerna har den fått 3-4st  4 mm långa våglinjer samt ett posthorn (17mm) istället för den tidigare runda Posten Sverige (25mm). I denna var det 6 siffror som visade datum. På vissa platser med annan maskintyp (Hasler, Krag) har man kvar 6 siffriga klichéer. Den nya stämpeln har 8 siffror, varav de två första 20 är fasta.  F.ö. upphörde terminalerna i Borlänge och Hässleholm med Snapphanen den sista aug. 2000, men kuverten behöver ändå stämplas med en ny stämpel av den gamla "hederliga" PVI-typen . Ptm 02-04 nedan visar de tre olika Hässleholm-maskinernas avtryck. Nu (2003-06-) finns i Hässleholm endast två maskiner kvar, med bild Snapphanen. Post stämplas i Hässleholm vardagar c:a 16.00 - 19.00 för att underlätta för Malmö. "Snapphanen" skulle egentligen vara samma bild som i Osbymaskinen, dvs Pilevallen.   Bilder:   Snapphanen 2000 Poseidon 2000 Norrköping 2000 Klara 2000 Snapphanen Ptm02-04 Arlanda 034 Arlanda 034EU Nässjö utan vågor IOGT Osby Snapphanen Osby Pilevallen Sundsvall invigning 1983       Olycksfall i arbetet. Posten lovar ju att all Post med automationens hjälp, ska vara framme dagen efter den postats. Sedan Hässleholmsterminalen indragits ska all avgående post sorteras i Malmö. Jag antar att även ankommande sorteras där. Två vykort sorterade torsdagen 2000-07-13 15:53 i Tomteboda, det ena en minut senare. Ett ska via Göteborg och utdelas i Askim fredagen 07-14. Det andra ska till Hässleholm och utdelas där måndagen 07-17. Det hann alltså inte ned till Malmö och sorteras på föreskriven tid, så att det kunde delas ut före helgen.    Ofrankerat - Omakulerat - övertro på maskinen Ofrankerat   Bild År Beskrivning Lu2 Jul Malin 2008 Klipp ur Svepet med reklam för luktande julkort. Dessa var slut på Posten, så jag fick bara detta Lu2 omaku 2009 Det räcker inte alltid att bara stoppa brevet i maskinen. DEN kan faktiskt missa objektet som ska makuleras Lu2 Halls 2014 Även de superintellegenta maskinerna i Hallsberg missar ibland att makulera frimärket. Det kan ju bero på att personalen p.g.a. tidsbrist kopplat bort den funktionen och bara låtit maskinen sortera. Den senast inlämade posten måste ju kunna utdelas dagen efter i hela Sverige. Postat i Katrineholm 2014-04-11 och ankom 2014-04-14. Apelsinkoden tydlig och frimärket orört. Bild År Beskrivning     Ny Terminal i Arlanda.   Utländsk post har sorterats på flera terminaler. Här några ex. på detta Årsta, Tomteboda, Arlanda   Au_Utl_Ars Brev från OMAN 1999-12-27. Sorterat i Årsta -  2000-01-05 15:03 i Årsta Au_Utl_Tom Brev från OMAN 2000-01-03. Sorterat i Årsta -  20000110 17:16 i Tomteboda Au_Utl_ARN_ Brev från OMAN 2000-12-24. Sorterat i Årsta -  2000-01-03 13:11 ARN (Arlanda) POSTEN 2000-11-14 17:51 ARN 034 Denna beteckning på ett brev från England till Göteborg tyder på en sorteringsmaskin i Arlanda. 034 (nr på maskin i Årsta) tyder också på att den flyttats från Årsta. Uppgifterna bekräftade av Posten. Se bild Arlanda 034 ovan.   Fra 303595 När det nu finns en terminal i Arlanda, så är det lite märkligt att frankostämplat brev "Arlandastad" blir sorterat i Tomteboda. Arlandaterminalen borde ligga närmare till. Brevet Videojetdaterat 2002-10-31 i Tomteboda 101 (IRM-maskin)   Den 30 okt 2001 har det tillkommit två bokstäver "EU" efter den vanliga texten. Okänt varför. Se bild ovan POSTEN 2001-10-30 13:02 ARN 034EU 2004-06- är denna GSM 034 stängd och kanske flyttad till någon annan plats. Sorteringen av Utrikesposten  sker nu i Uppsala som till sin hjälp fått 2 nya Toshibamaskiner TT-1100 under september 2004. De har apelsinkod 203 och 204. Ny Postterminal invigd 2006-10-20 i Cargo City Arlanda   Upsala Nya tidning Terminalen har använts sedan i juli, av 240 anställda. Förmodligen kommer den att utökas     Ny produkt   Bl 2010.77 Adresslapp SverigePåsen. Ett sätt att skicka upp till 2 kg i vaderad påse. Stämplad 2001-01-23   Hybridjulkort   Au hyb 2002 2002 Lagom till julen 2002 inför Posten AB en annan ny tjänst. Från din dator via Postens hemsida sänder du ditt julkort över hela världen. Det kommer fram som ett "fysiskt " julkort hos mottagaren (Format A5, Taxe perçue) till ett pris av 15.50 inkl. portot. Korten trycks digitalt på ett tryckeri i Kalmar som heter KalmarSunds Tryck AB.   2003-12-01. Nu återkommer Posten med tjänsten som infördes till förra julen. Passa på att skicka ett äkta hybridjulkort som blir ett "fysiskt" julkort hos mottagaren - din samlarvän. Se mer sidan Julen 2003.

Ny sorteringsmaskin inköpt.

År 2004-5 installerades ett nytt avancerat "Toshiba TT-1000 Mail-Sorting System" att på 4 av Postens terminaler. Kolla länken.
Take a look at this link

 

EAN-koder.

Du har säkert sett att mjölkpaketen har en EAN-kod som kassörskan avläser. Se mer på sidan EAN-koder.

Se även under VIF på sidan  Terminalvisit

Nya PB-stämplar 2005

En svart 4-kantig Porto Betalt med PC - FC nr samt datum ( handstämpel)

 

Storlek 34 x 23 mm. Svart handstämpel. PC - betyder  Postcenter. Ändrades 2006-04- till FC - betyder Företagscenter. Användes vid större inlämningar.		Storlek 28x37, stämplat 2005-09-13, NM står för Nordic Mail. ~0370 är kundnumret hos företaget. Trolig maskinstämpel. Kan möjligen vara en ombygd frankostämplingsmaskin. Känd från sept. 2005

 

Nya maskiner förädlar breven -  Länk - Ny arbetsmetod för brevbärarna

Fram till 2008 ska ett antal  franska maskiner Solystic installeras på Postens 10 terminaler. Dessa maskiner skriver en helt ny typ av kod och denna ligger till grund för sortering av breven i gångordning åt brevbäraren. Malmö är pilotterminal och ska ha 7 maskiner.  Läs mer på sidan om ESB

 

RFID

Ett nytt sätt att märka och spåra ett objekt. Det kan t.ex. vara ett brev eller en paket. Läs mera på någon av dessa länkar. Kan det vara något för vanliga brev? Kanske bara för REK? Vad kan då portot behöva höjas till?

 

Se även Frankeringsservice

 

 

 

Wikipedia

Frankeringsservice

Konstruktor

Svenska  Passersystem

RFID Systems

 

Begrepp - Förkortningar:

 

Typ	Beskrivning / förklaring
ATM	= "Frimärke" framställda  i mikroprocessorstyrda automater (t.ex. Frama, Klüssendorf)
BFM	= BrevFörädlingsMaskin, en typ av finsorteringsmaskin som tar vid efter FSM (installeras 2006?)
BSM	= Brevsorteringsmaskin
FSM	= Finsorteringsmaskin, klarar  28000 brev /tim till 240 olika riktningar
GSM	= Grovsorteringsmaskin, sorterar brev upp till C5-format  27000 brev /tim
KSM	= Klumpsorteringsmaskin, för "tjocka/oformliga" brev som ej går i de andra masinerna
SSM	= Storsorteringsmaskin, avsedd för brev större än C5-format till 200 olika riktningar
IPM	= Integrerad Produktionsmodell (Service åt kunderna från 2015) ur PostNordNews 2015 nr10
IRM	= Integrerad Resnings- och sorteringsMaskin, vänder och stämplar 32000 brev /tim
ISM	Integrerad SorteringsMaskin. De nya Toshiba-maskinerna som installeras 2004-06-xx, är av denna typ.
ISM	Integrerad SorteringsMaskin. De nya Toshiba-maskinerna TT-1000 (201 till 208) som installerades under 2005, är av denna typ.
ISU	= Stordatorn som håller reda på och styr stor del av produktionen
SRM	= Skiljning- och ResningsMaskin.
EAN	=European Article Numbering = System för identifiering, består av unika sifferkoder
OCR	=Optical Character Recognition
VCS	=Video Coding System
ID-tag	= är streckkoden som skrivs på längst till vänster, när brev videokodas
PTM	Postterminal. (En del av de 6 serviceterminaler som lagts ned, kallas nu Postcenter)
	Apelsinkoden kallas oftast den orange streckkoden längst ned på kuvertet
	VideoJet kallas den svarta klartexten längst ned på kuvertet
Bar-code scanner	= Streckkodsläsare
Perfins	= PERForated with INitialS. = Skyddsperforerade frimärke, oftast med 2 eller flera initialer. T. ex ASEA
PPD	= Påse På Dörren

 

Tack !

Ett varmt TACK riktas till personalen bl.a. på de olika terminalerna, som välvilligt har svarat för en del av informationen på dessa sidor. Det är främst en del tekniska fakta som är svåra att få uppgifter om.

 

Brevsortering - Postal automation

2008-01-01 13:40 av Kjell Arvidsson

Brevsorteringsmaskiner BSM, SSM m.fl..

Redan på 1930-talet började man i Rotterdam, Holland använda en brevsorteringsmaskin som kallades “Transorma”. I Brighton England började man använda Transorma 1936. Den testades även i Sverige, Linköping och Norrköping, men provet slog inte väl ut. Maskinsortering förekom även på gamla Stockholm Bans tid. I början av 1970-talet fanns där en AEG-Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2 500 brev i timmen. Den följdes sedan av NEC. och Alcatel, maskiner som var kombinerade att åtskilja olika brevformat, vända breven, stämpla, koda, avläsa och sortera dem. Sorteringsmaskinen SRM kom 1996 och IRM-maskinen kom 1999 och den reser och sorterar 32 000/tim, men kräver skötsel av nästan 25 personer för att trivas (ur Team Terminal 2 1999)

  Eftersom utvecklingen inte står still, ändras många fakta, rutiner och maskiner. Ibland hinner jag därför inte med att uppdatera allt nytt på de olika terminalerna.

1949 Transorma 

Den enormt stora maskinen testades i Linköping och Norrköping, de enda ställen där det var plats nog att installera maskinen. Den behövde 5 m fri höjd. 

1968 Postnummer

Införandet av 5-siffriga Postnummer våren 1968 var en förutsättning för att de efterföljande automatiseringarna skulle lyckas väl. Redan 1961 hade Tyskland infört ett 4-siffrigt postnummer för den avg. informationen. I Sverige hade man upptäckt att det behövdes info även för den ankommande posten. Mannen bakom de 5-siffriga postnumren var Bo Klevborn som övertygade Gd. Nils Hörjel att de 2 sista siffrorn skulle användas vid ankommande sortering. Detta har visat sig vara alldeles utmärkt. Större företag kan t.o.m. få ett eget postnummer. Solna var först med att utnyttja det vid ankommande postnummersortering. I första postnummerkatalogen står det "I den nya sorteringsorganisationen som Posten använder fr.o.m. den 12 maj 1968 är Sverige indelat i sorteringsområden"

1972 Stockholm Ban

Vid årsskiftet 1972-73 togs den automatiska brevsorteringsanläggningen från tyska  AEG-Telefunken i bruk. Den kostade c:a 10 milj kr och bestod av tre sorteringsmaskiner samt en dataanläggning med 24 kodningsplatser. Invigningen skedde 1974-04-03.

1978 Studiebesök 

I okt. 1978 var en svensk delegation på besök i Wiesbaden, och studerade där den moderna AEG-Telefunken, en anläggning med optisk läsning (OCR) och videokodning.

1983 Tomteboda

Tomteboda Postterminal togs i bruk 1983-04-01. Detta hade föregåtts av "Tomtebodaprojektet" och detta  avslutades helt under första halvåret 1984..

1987 Klara 

Lite mer fakta: -1987 invigdes Klara. Gamla Stockholm Ban hade dessförinnan rivits i samband med att Tomteboda invigdes 1983. Under mellanperioden ( 1983-87) hade man tillfälliga lösningar för att avlasta Tomteboda men det visade sig att ytterligare en terminal var nödvändig för att hantera volymerna i en växande storstad. Utrymmet på Tomteboda som då tog hand om Pn 12-15 och 16-19 räckte inte och ........

1991 invigdes Årsta terminalen 

En senare maskin är IRM (Integrerad sortering och ResningsMaskin) mod. Siemens, som klarar det mesta.

  1996 Det nya Brevnätet

Under 2004-2005  kommer ett nytt avancerat system – Toshiba TT-1000 Mail-Sorting System  att installeras på några av Postens terminaler.  Nässjö, Uppsala, Sundsvall och Göteborg.

2006 Solystic - GLP.

I nov. 2006 början man ombyggnad av GSM-maskinerna. Den svarta klartexten längst ned på kuverten försvinner. 57 nya Solysticmaskiner införskaffas som förberedelser till GLP (GemensamLäsPlattform).

GLP innebär att brevbäraren får lådan med post färdigsorterad efter sin upplagda runda och behöver inte själv sortera posten. Det är bara att dela ut.

 

Externa länkar till:

 

SSPD

AEG   Postal Automation

PMSC

Remail   Alex Gundel

Sök svenska Postnummer	e-stamp = e-frimärke	Postage from your printer
Postnummersystemet i Sverige	Links to Postal Codes all over the world
Siemens	Old sorting machine	E-stamp
Göteborgs - GFF	Atlas - häfte	http://xlib.hn.se/NetNews/kuvert814/
http://www.e-stamp.com/	http://www.stamps.com/	http://www.PitneyWorks.com/

 

3 länkar till e-stampsiter = gör dina egna frimärke i datorn

 

Litteraturhänvisning.

 

Stämpel-Fakta Kap. 4, avsnitt Q, sid. 472-474	Presentation av Göteborg och Malmö Postterminal	Enhetsportot och Frimärket 1955, sid. 112 automater
NYHETS-Posten	Terminal Facktuellt (SEKO:s facktidning)
Filatelisten 2001 sid. 228 Helmuth Lavicka	Team Terminal Nr 2 Juni 1999
ATM, datorutskrivna frimärken		Filatelisten 2011/4 sid. 19 bandfrimärke för automater

Vänligen rapportera problem eller felaktiga länkar på denna webplats till.==> Please report any problems or missing links on this Web site to ....   ==>

Main page