Postal Automation.
Automation är ett sätt att låta maskiner göra ett ofta enformigt
arbete. Det är framför allt makulering, stämpling, sortering och
distribution som åskådliggörs
här.
Automatiseringen lämnar idag inte något
av de områden oberörda, som har med meddelandebefordran att göra.
Automation är ju också en del av svensk modern posthistoria.
Att studera automationen
inom ”posten” är minst lika
fascinerande som t.ex. att samla på frimärken.
Sidan har tillkommit under tiden som automationen fortskridit
och kan kanske ibland upplevas som lite rörig. När tiden tillåter ska den omarbetas. På denna sida
behandlas inte framställning av ATM / datorfrimärken / etiketter..
Se länk Automatic
Teller Machines.
|
This page In Englich
Länk till Inkjet
Historik i Hembygds-Filatelisten
Snabbval till några avsnitt på denna sida.
Inledning.
Hela
försändelser berättar ofta en hel del om försändelsens väg från
avsändare till mottagare. Någon klok filatelist lär ha sagt
”ett ostämplat frimärke är tyst, ett
stämplat viskar, men ett
brev talar till Dig”.
Den största delen av dagens brev saknar frimärke och oftast även
datumstämpel. Det finns flera sätt att betala portot, mer eller
mindre automatiska, och i de flesta fall kan man på kuvertet se
vilket sätt som använts. Sorteringsmaskiner har också lämnat olika
spår efter sig på kuverten.
Här visas några exempel på
hur
automatiseringar av skilda slag har påverkat försändelser genom åren.
Stockholms terminaler
Tomteboda Postterminal togs i bruk 1983-04-01. Detta hade föregåtts
av "Tomtebodaprojektet" och detta kommer att avslutas helt under första
halvåret 1984.
Lite mer fakta: -1987 invigdes Klara. Gamla Stockholm Ban hade
dessförinnan rivits i samband med att Tomteboda invigdes
1983 (på PT-kort från1983). Under mellanperioden (
1983-87) hade man tillfälliga lösningar för att avlasta
Tomteboda men det visade sig att ytterligare en terminal var nödvändig
för att hantera volymerna i en växande storstad. Utrymmet på Tomteboda
som skötte område 12-15 och 16-19 räckte inte och 1991 invigdes Årsta
terminalen. Maskinsortering förekom redan på gamla Stockholm Bans tid. I början
av 1970-talet fanns där en Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2 500
brev i timmen. (dagens IRM-maskiner vänder brevet rätt, stämplar och
förbereder för maskinell sortering med c:a 32000/tim enl. senaste
uppgiften). Dock var det inte förrän
1996, i samband med "Nya
brevnätet" som tekniken på allvar började utnyttjas och ett logistiskt
sammanhållet brevnät byggdes upp mellan de 13 dåvarande terminalerna. Innan Nya
brevnätet hade vi 56 terminaler i riket. Nu har vi bara 12. Eftersom
antalet sända brev sjunker torde fler terminaler läggas ned.
Den successiva överflyttning till Årsta, som påbörjades
hösten 1998 var i princip genomförd under mars månad 2000. 1 april år 2000 var Klaraterminalen helt lämnad avseende brevproduktion.
Klaraterminalen hade då varit i bruk sedan 1987. Carl Cederschiöld
invigde den nyutbyggda Årstaterminalen den 22 maj 2000.
|
Statistik över antalet Postkontor och andra serviceställen.
Post i Butik testas på mindre orter 1990. Nya Brevnätet
startar 1996-04-01. Uppgifterna hämtade ur Nyhets-Posten
| Årtal |
Antal Postkontor |
Serviceställen |
Årtal |
Antal Postkontor |
Serviceställen |
| 1989 |
2075 |
|
1996 |
1177 |
640 |
| 1990 |
1934 |
120 |
1997 |
1075 |
720 |
| 1991 |
1882 |
129 |
1998 |
|
|
| 1993 |
1494 |
398 |
1999 |
|
|
| 1994 |
1332 |
521 |
2000 |
|
|
| 1995 |
1289 |
564 |
2001 |
|
|
|
Ur Postens info "Brevets väg" år 2000
3) På terminalen sorteras brevet två gånger. Posten har
delat in Sverige i tolv terminalområden och varje mottagaradress
finns i ett av dem. Alltså grovsorteras brevet först (i GSM) efter dessa
tolv områden (de två första siffrorna i postnumret). Brev till mottagare i
det egna området finsorteras (i FSM) sedan efter adressorten (de tre
första siffrorna i postnumret). Brev till andra terminalområden
transporteras via tåg, flyg eller bil under kvällen och natten för att
därefter genomgå ytterligare finsortering (de två sista siffrorna i
postnumret). Allt arbete på brevterminalerna och under transporterna sker
under stor tidspress. Om ett moment blir så lite som tio minuter försenat
kan hela transportkedjan för breven rubbas. Brev till det egna
terminalområdet körs slutligen ut till något av Postens 750
utdelningskontor. Klockan är nu strax före 06.00.
|
Frankering.
Mycket liten del av dagens post är frimärkt. Allt
fler brev är idag av typ "Porto Betalt" eller "Frankostämplade". Några olika sätt som förenklat
”frankeringen” var/är Tjänstebrevsrätt (1920), Massinlämning,
Svarslösen, Porto betalt (VIF),
Frankeringsautomater av olika slag
och flera andra former av "Direktutskick". . Här några ex. från tidiga automater som på olika sätt som förenklat
frankeringen, automatmärke kan de väl kallas. I huvudsak fanns de på
större platser, typ Stockholm.
Automatklippta.
Klippta Bandmärken från automater är här nedan funna från följande 10
platser i bokstavsordning
Borås, Eksjö, Göteborg, Karlstad, Linköping, Malmö, Solna, Stockholm,
Växjö, PKXP (Krylbo-Mjölby)
| Länk |
År |
Plats |
Beskrivning automatklippt (Lured) |
| Tjänsteförsändelse |
1920 |
|
Tjänstebrevrätten fanns i 70 år från 1920-07-01
och upphörde 1990-06-30 |
|
Au 8 styck |
|
|
8 bågklippta märken. Tack till Gunnar |
|
Au automedalj |
1920 |
Stockholm |
4 st. 5 öre Medaljong, automatskurna och det
högra märket med skarvremsa på baksidan. Det högra har dessutom
uppe t.v. riktkryss. Stämplat Stockholm 1920-09-12 |
|
Au Sth22 |
1922 |
Stockholm |
Brev med 3 st. 5 öre Medaljong, automatskurna och det
mittersta märket med skarvremsa på baksidan. Stämplat Stockholm
1 1922-10-05 med maskinstämpel 301 använd 1922-08-22
--1922-12-19 "Skriv tydlig adress (Gata o husnr)". Det behövdes
tydligen inte i Åmål |
|
Automat Link |
1922 |
Linköping |
5 + 5 öre Lejon grovtandade, något snedskurna stämplade
Linköping 1922-07-23. |
|
Au auto |
1923 |
G .... |
5 öre brunt grovtandat Lejon ur automat, skuret i maskin och
stämplat G..........? 1923-09-22. |
|
Au Kredit |
1923 |
Malmö 1 |
Automatklippt i privat maskin s.k. bågklippt.
Stämplat 1923-10-15. Tack till Gunnar |
|
Au PKXP |
1924 |
PKXP |
5+5 öre brunt 13-tandat Lejon ur automat, skuret i maskin och
stämplat PKXP 112. B - Krylbo-Mjölby 1924-02-13 |
|
Au Poko |
1925 |
Stockholm |
Kort från Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
Stockholm med 10 öre Lejon grovtandat. Frankerat med POKO
frankeringsmaskin 1925-09-18. |
|
Au auto26 |
1926 |
Borås |
5 öre grönt grovtandat Lejon ur automat, maskinstämplat Borås,
som även handstämplats 1926-02-02 i postkupeen |
|
Au auto Ek |
1927 |
Eksjö |
6 st. 5 öre grönt 13-tandat Lejon ur
automat. Stämplat Eksjö 1927-10-23. På baksidan ankomst
Stockholm TUR 1. 1927-10-24. |
|
Au60 vaxjo |
1932 |
Växjö |
5 öre grönt 13-tandat Lejon ur automat, maskinstämplat
Växjö 1932-10-23 |
|
Au60 Ksd2 |
1935 |
Stockholm |
2 brev med normalt skurna frimärke stämplade
Stockholm
1934-35. 10 öre lila Lejon och 5 öre grön Postsparbanken. |
|
Au60 Esperanto |
1935 |
Göteborg |
Vykort skrivet på Esperanto sänt till Holland,
stämplat Göteborg 1935-03-23. Frankering 5 öre Lejon
13-tandat normalt skuret samt 2 st. 5 öre Riksdagen. |
|
Automatmärke |
1936 |
Stockholm |
5 öres grönt Lejon 3 st. tandn. 13, lite snett
avskurna i tandningen. Maskinstämpeln missat, men två
handstämplar Stockholm har makulerat 1936-03-31. |
| Au
Tyskl |
1936 |
Göteborg |
bKe 31 tilläggs frankerat med 10 öre lila 13-tandat
Lejon (F145 II) felskuret sänt till Tyskland där det även
Eftersänts. Dessa märken fanns då enl. kortet endast i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Kortet stämplat Örebro 1936-12-30 |
| Au
Paris |
1937 |
Stockholm |
4x10 öre lila 13-tandat Lejon (F145 II)
på Luftpostbrev till Paris, stämplat Stockholm1937-08-30 |
|
Au60 klipp |
1939 |
Göteborg |
Frimärke 5 öre GV felskuret i maskin, men
hopsatt till ett riktigt frimärke. Frammatningsnålarna syns dock
tydligt, så det är inte någon som klippt itu ett frimärke
med sax. Frankören har delat frimärket i tandningen, och
satt det halva märket så, att det nästan ser ut som ett helt.
Dessa 2 halvor har alltså suttit ihop i tandningen. Syns tydligt
i luppen. Avsändaren ville väl att det skulle se snyggt ut. De
flesta felklippta brukar annars se ut som Au F467 nedan. Maskinstämplat
Göteborg 1939-04-08. |
|
Au60 GV |
1939 |
Stockholm |
GV 80 år, 5 öre automatklippt på korrekt sätt
stämplat Stockholm 1939-05-03. 10 öre Lejon 4-sidig tandning |
|
Au60 GV |
1939 |
Stockholm |
GV 80 år, 5 öre automatklippt på korrekt sätt
stämplat Stockholm 1939-06-22. +10 öre Lejon automatklippt 2-sidig tandning |
|
Au60 P.H.L |
1939 |
Stockholm |
P. H. Ling 3x5 öre ur automat och klippta på
korrekt sätt, stämplade Stockholm 1939-07-20 |
|
Au60 A.H |
1942 |
Karlstad |
A. Hazelius 4x5 öre korrekt skurna, stämplade
Karlstad 1942-06-01 |
|
Auklippt |
1943 |
Borås |
Lejon 5 öre grönt. Fel på frammatningen har gjort att märket
skurits av felaktigt. Stämplat Borås 1, 1943-05-14 |
|
Automatmärke |
1944 |
Stockholm |
Montelius 5 öre grön, märkena korrekt
avskurna i tandningen. Stämplade Stockholm 1944-05-25. |
|
Au60 GV5 |
1945 |
Stockholm |
5 öre grön GV. Fel på frammatningen har gjort att märket
skurits av felaktigt, stämplade Stockholm 1 1945-05-19 |
|
Automatmärke |
1952 |
Stockholm |
5 öre gul GV stämplade Stockholm Ban 1952-04-11. |
|
Au60 GVIA |
1955 |
Stockholm |
25 öre blå (F 406) klippt på mitten,
maskinstämplat Stockholm Ban 1955-01-07 |
|
Auto betalt |
1955 |
Stockholm |
Under 1955 var en med brevlåda kombinerad
frankostämplingsautomat uppsatt på prov på postkontoret
Stockholm 1 (från mitten av maj och under ca två månader
framåt). Denna apparat var av tyska fabrikatet "Autofranc",
(tillv. Hänel & Schwartz, Berlin). Den var avsedd för
vanliga brev om högst 20 gr vikt och för ett porto av 25 öre. |
|
Au F467 |
1956 |
Solna |
Automaten har inte skurit av märket i tandningen, vilket var
avsikten. Fel på frammatningen har gjort att märket skurits av
på mitten. Facit nr 467 2-sid. stämplat Solna 1956-03-10. Spår
av de 5 taggarna syns tydligt. |
Gruppkors och Massbrev.
| Länk |
År |
Beskrivning andra former av
frankering |
|
Gruppkorsband |
1964 |
Utnyttjades för större utskick som här KFUM:s
Rikslotteri 1964. |
|
Massbrev |
1986 |
Utnyttjades för större utskick av t.ex.
Naturvårdsverket "Stoppa försurningen" 1986. |
|
Korsband |
1944 |
Första typen med Posthorn, oftast med ett nr i
den dubbelringade cirkeln. (Sv. Flaggan) |
|
Korsband |
1989 |
Andra typen med Nils Holgersson i en stor mängd olika utföranden.
(Nova Frimärke). |
|
Masskorsband |
1932 |
Utnyttjades för större utskick av bl.a.
Försäkringsbolag, Inkasso m.fl. Se egen sida
Masskorsband |
| Svarslösen/post |
1996 |
Många företag använder denna tjänst för att
underlätta beställning från kunderna. |
|
Porto betalt |
|
Tryckt på kuvertet, tryckt på etikett och
stämplat är de vanligaste. |
|
Frama |
|
I Sverige har provats ett par olika
ATM-etiketter. Bl.a. Frama |
|
Klüssendorf |
|
En tysk maskin Klüssendorf finns med ett
par olika varianter från början av 1990-talet. |
Ny PBet |
2002 |
3 brevklipp med en avgift på 15 kr som betalts
på lite olika sätt. Du som har sett den var vänlig ge mig
lösningen / förklaringen till detta betalsätt. Är det
Lösenavgiften? JA, det är Lösen |
|
307109 |
2002-03 |
Nedre delen av ett A4-blad med Löpnr. Troligen
är detta ett nytt sätt att betala Lösen? ? |
|
Austorlek |
2005 |
Märklig skillnad på frimärkes storlek. Märkets höjd varierar
mellan 29 mm upp till
33 mm. Båda stämplade i
Göteborg 2005-10-24. Var finns Postens kvalitetskontroll ? |
|
Au Alv Mal |
2006 |
Frankostämplat C5-brev i Älmhult går till Alvesta Postterminal
för sortering. Här stämplas brevet vilket normalt inte ska ske.
Brevet blir icke maskinellt sorterat i Alvesta. Därifrån går
brevet till Malmö där Videojet visar att det sorterats i
GSM-maskin M72 2006-05-17 kl. 01:28 till Postnummer 281 31. |
|
Frankostämpling |
Länk |
De första maskinerna togs i bruk i Sverige den 1 okt. 1926. |
| Länk |
År |
Beskrivning (Estamp, Webstamp) |
|
E-stamp |
|
USA var nog först med att låta datorn frankera direkt på brevet |
|
EAN-koder. |
Länk |
EAN-koder, E-stamp, Webstamp och Frankit |
| |
|
|
I Schweiz infördes tjänsten 2005-02-15 och kallas
Webstamp. Se även artikel i Filatelisten 2005/5 samt länk till
Swisspost
Så här bör ett brev se ut. PDF-fil från Postens hemsida. En brochyr om det som är
viktigt, när du vill underlätta maskinsortering av dina brev:
Brevets yttre
Makulering.
Stämpling av brev har skett maskinellt från 1889 då O. R. Lennholm
konstruerade sin maskin, som användes i Stockholm fram till 1896.
Den har följts av många andra typer av maskinstämplar. Se SFF:s Specialhandbok Nr 24 av L. Bergman, G. Dahlstrand och O. Svahn.
1996-04-01 startade genomförandet av ”Det nya Brevnätet” en minskning av antalet postterminaler från
56 till 13 huvudterminaler och 6 serviceterminaler. Därmed har antalet maskinstämplar "minskat". PVI-stämplarna har
kompletterts
med mer moderna bläckstråleskrivare (Inkjet printer)
Sorteringsmaskinerna (IRM) kombinerade med stämpling av försändelse,
har blivit kraftfullare och snabbare..
|
| Länk au |
År |
Beskrivning (Lu_) |
|
PVI 3 |
2000 |
Avtryck av de tre maskiner Ptm2, Ptm3 och Ptm4 som fanns
2000-03-08 på dåvarande serviseterminal i Hässleholm |
|
PVI 50 |
2004 |
Maskinstämpel PVI 50 varav det 2004-03 på f.d.
Hässleholms Terminal finns 2 st. Inlånas till jultrafiken
ytterligare en från Malmö som är överordnad Terminal. |
|
PVI 50 |
2004 |
En av de Maskinstämplar PVI 50 som 2004 finns på f.d.
Hässleholms Terminal. |
|
PVI 50 innan |
2004 |
Innandömet av maskinen. Tryckcylindern vid pilen
är borttagen för rengöring. |
|
Au kvad |
2004 |
Ett problem maskinerna har, det är när det
kommer att kvadratiskt kuvert. 160x160 mm. Maskinen har inte
funnit frimärket. Stämplat Årsta 2004-09-26 |
|
PVI90-länk |
- |
Fakta om PVI-maskinerna.
PVI Industrier AB, är ett företag med processer för
konstruktion, produktion och logistik för komplett
tunnplåtsbearbetning. Verksamheten är fokuserad på att
tillsammans med postföretagen i Europa utveckla och tillverka
utrustning för posthantering och sortering. Produkterna kan
indelas i områdena, postsorteringsfack, fastighetsboxar,
brevlådor, postboxar,
cancelleringsmaskiner samt legoarbeten i
tunnplåt. Företaget ingår i Evi-group. |
|
Lu 62 miss |
2007 |
Rätt frankerat C5-kuvert, men makuleringen /stämplingen
2007-03-06 har missat frimärket i PVI-maskinen på Posten. Sorterat i Malmö
med de nya koderna. Den vänstra innehåller postnummer 281 90. I den högra
finns datum. Du som kan tolka det får gärna delge mig kodnyckeln. |
|
|
|
|
|
Se Inkjet printer
Brevsortering, Lettersorting:
Redan på 1930-talet började
man i Holland använda en brevsorteringsmaskin som kallades
“Transorma”. Den testades även i Sverige, men provet slog inte
väl ut.
Maskinsortering förekom även på gamla Stockholm Bans tid. I början
av 70-talet fanns där en Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2
500 brev i timmen. Den följdes sedan av AEG, NEC. och Alcatel, maskiner som
var kombinerade att åtskilja olika brevformat, stämpla, koda, avläsa
och sortera.
Den senaste är IRM som klarar det mesta.
Se mer om utdelning av post på sidan
ESB-BFM
Hämtat ur Nyhets-Posten jan. 2008
Det bör finnas mer än 1000 hushåll eller ablämningsställen inom ett
postnummerområde. 3 till 7 nya postnummer tillkommer varje vecka. Varje
dag kommer det in mellan 200 och 700 nya adressuppgifter från Sveriges
kommuner. I de flesta fall kommer de att ingå i redan befintliga
postnummerområden. I april 2008 kommer 58000 hushåll att få byta
postnummer. Under febr. kommer ny info till berörda hushåll.
| Transorma
BA, BB, BC och BD
testad i Linköping, Norrköping. |
Transorma sorting machine |
| AEG
| || | ||| | || || | | | ||| | || |
|
| BSM 01
M70 || | | || || ||||| || | | |||
SSM, KSM m.fl.
Videojetkod |
|
| IRM, GSM || | | || || ||||| || | | |||
Videojetkod |
|
| 5 olika maskiner
och skrivare i Göteborg som sorterat brev till Postnr 402 58 |
Postcode (Zip code) 402 58 |
|
+ |
POSTEN 970917 01:01 ÅRSTA |
Se Filatelisten Nr:2 1998 sid. 81 |
FL-läsare - FL-Reader av Wessex
Technology |
Nästa stora automation blev “Det nya Brevnätet” då Alcatel/Mannesman -maskinerna upprevideras
med FL-läsare tillverkade av Wessex
Technology och maskinerna kallas BSM, GSM, FSM, SSM och
KSM. Se länk BSM-sortering.
Posten has changed all the bar
code (Codemark) readers in their Alcatel/Mannesman machines
(SSM) and GSM's and FSM to FL-Readers manufactured by Wessex
Technology. Posten have done this because of the great reading
performance and low maintenance.
Wessex had a previous project
with Posten in 1995/6 where they changed all the readers in the
NEC Machinery. |
|
VideoJet.
Efter en besvärlig inkörningsperiod fungerar de nu tillfredsställande. I slutet av sept. 1997 kom så nästa
fas i automatiseringen. En bläckstråleskrivare som under den
orange BSM-koden skriver in datum, tid och plats i svart. Se
VideoJet
längst ned på annan sida.
|
Två objekt med jämna siffror.
|
|
Här kommer ett mycket udda objekt med jämnt
datum att presenteras, om inte millenniumfirandet tar sådana proportioner att vi inte får uppleva
2000-02-02. Det blir det första jämna datum vi upplever. 0888-08-28
var det förra
jämna datum, strax efter att Ansgar hade kristnat oss. Malmö
bläckspruta 5 våglinjer, samt VideoJet från Nässjö 80 med alla
siffror jämna.
|
Posten och Resebyråernas Turistporto, DHL utökar sina erbjudande till
turisternas tjänst.
England är väl ett av de länder som har provat flest varianter på
olika sorteringssystem med tillhörande ”skrivare”. Den 20-åriga
engelska föreningen PMSC
(Postal Mechanisation Study Circle) studerar alla de typer och
varianter som finns och har funnits världen över.
|
OCR
Maskinen läser postnummer men ibland uppstår det problem.
Avsändaren har ibland inte följt Postens anvisningar om hur ytan på kuvertet bör
utnyttjas. Ibland har avs. skrivit fel postnummer. När maskinen läst "fel",
måste koden makuleras för att inte sorteringsmaskinen ska sortera efter den
felaktiga koden ytterligere en gång. Här några ex. på denna problematik.
| Au
Feldisp |
Vad sägs om det här? Så här ska
ett brev absolut INTE se ut i Sverige. Frimärket FEL
adressen FEL. Stämplat Göteborg G 40, 2005-02-09 |
| Au PB
200032 |
Maskinen har läst avs. postnummer 432 42, och så var
ju inte tänkt. 109 04 borde ha skrivits nere till höger på kuvertet,
då hade det förmodligen blivit rätt. Den som i Göteborg upptäckt
felsorteringen har makulerat koden med orange överstykningspenna. |
| Au
20031214 |
Del av Gul eftersändningsetikett använd som makulering
av "apelsinkoden". God Jul-stämplad 2003-12-14 och 2003-12-15.
Sorterad Göteborg IRM 111, 2003-12-14 |
| |
En del säger att moderna brev inte säger någonting?
Vad sägs om det här? |
| Au 2502 |
Blankett 2502.02 sept 01 Format C6. Ett PS-kuvert
stämplas normalt inte , men detta fick en klar och rättvänd
handstämpel, vilket ju idag är rätt ovanligt. Svensk Kassaservice i
Tyresö med nummer 5283 och datum 2004-03-04. Det är ca 200 m
från adressaten. Försändelsen gick så till terminalen i Årsta och
stämplades även där med datum 2003-03-04. Tyvärr en något suddig
bläckstrålestämpel med Tre Kronor. Maskinen hade problem att tolka
postnumret och skrev dit den vänstra "apelsinkoden" och kuvertet gick
till videokodning med manuell tolkning. Datum i denna visar 16 vilket
är fel, eftersom det är den 4:e mars. Den högra "apelsinkoden" visar
däremot rätt postnummer 04531 som läses från höger. Ett tiotal minuter
senare sorterades det i IRM 102. Då hade klockan gått över midnatt och
stämpeln Videojet klartext visar 2003-03-05 00:09. Nu är brevet på väg
tillbaka till Tyresö, bara 4 mils omväg, men så är det med
automationen. Maskinerna sköter det mesta. |
Pakethantering
|
Intermec |
Intermec levererar 2 500 handdatorer
till Posten
– Poståkeriet, PEX och HIT utrustas för datafångst i
realtid. Juli 2005 |
Ny Maskinstämpel -
Bläckstråleskrivare.
Den filatelist som hade lyckan att ha bekanta i Göteborg,
Malmö, Norrköping eller Uppsala kunde kanske upptäcka en helt ny
maskinstämpel på 1998 års julkort.
| Länk till |
Bläckstråleskrivare - Inkjet Printer |
Etapp -IRM.
|
En van sorterare klarar 750 försändelser / tim. Den nya IRM-maskinen
klarar 40 000 / tim. Senaste uppgiften är dock sänkt till 32 000. Det behövs dock nästan 25 personer för att sköta
maskinen.
IRM = Integrerad Resnings-och sorteringsMaskin.
- SRM
= Sortering- och ResningsMaskin.
Automatisk sortering.
För att underlätta för maskiner att sortera rätt skall kuverten helst
se lika dana ut. De bör ha logo och annat på plats, som inte stör den
optiska läsningen. Tyvärr så struntar de flesta kuverttillverkare i detta.
Posten har en PDF-fil som visar HUR det helst bör vara. Här är den:
http://www.posten.se/content/img/1054801742280brevetsyttre.pdf
Kuverts utseende
|
Au ekonomi |
|
Det här är ett skräckexempel på hur
kuvertillverkaren struntar i de riktlinjer Posten satt upp. Detta just
för att den automatiska sorteringen ska gå smärtfritt. Det lite
smålustiga är att "reklamen" talar om Ekonomi. Det skapar snarare
ekonomiska problem för Postens maskiner. Den som samlar på hela brev
blir heller inte glad över utseendet. |
| Lu utan |
2007 |
Brev utan adressat, är svårt att automatisk sortering. Har
återsänt till avs. UTAN någon som helst förklaring? Borde det inte varit en
lämplig stämpel typ "Åter avsändaren Adressaten okänd".
Så behandlar Malmö Obeställbara objekt. |
|
Au tuggat |
|
Har kommunals länsavd. i Lund brytt sig om
Postens rekommendationer eller har de bara låtit trycka korten efter
eget gottfinnande? Ja, då blir det kanske så här tråkigt.
Tidningsurklipp 1996-06-09 |
En "sorteringsstämpel" som är lite svår att upptäcka är
den här från AEG-maskinen på 1970-talet
|
Bild |
Beskrivning |
|
Au AEG |
På ett färgat kuvert är det lite lättare att se de vita strecken
och siffran 5 som säger att det är plats 5 som gjort jobbet. Brevet
stämplat med maskinstämpel 220, Stockholm Ban 1977-06-01. Se
Specialhandbok Nr 24. |
Den tidigare testade bläckstråleskrivaren finns kvar i IRM
och SRM maskinerna. Postsäcken tömmes på bandet och i maskinens andra ända
finns posten efter några sekunder, färdigsorterad i blå backar.
Manuell sortering.
2000-01-01 bytes klichéerna i maskinstämpel av gamla PVI-typen.
Detta sker på de flesta terminaler. Till höger om bild-klichéerna har den fått 3-4st 4 mm långa våglinjer samt ett
posthorn (17mm) istället för den tidigare runda Posten Sverige (25mm).
I denna var det 6 siffror som visade datum. På vissa platser med annan
maskintyp (Hasler, Krag) har man kvar 6 siffriga klichéer.
Den nya stämpeln har 8 siffror, varav de två första 20 är fasta.
F.ö. upphörde terminalerna i Borlänge och Hässleholm med Snapphanen den sista aug. 2000, men
kuverten behöver ändå stämplas med en ny stämpel av den gamla "hederliga"
PVI-typen
. Ptm 02-04 nedan visar de tre olika Hässleholm-maskinernas avtryck.
Nu (2003-06-) finns i Hässleholm endast två maskiner kvar, med
bild Snapphanen. Post stämplas i Hässleholm vardagar c:a 16.00 - 19.00 för
att underlätta för Malmö. "Snapphanen"
skulle egentligen vara samma bild som i Osbymaskinen, dvs Pilevallen.
Bilder:
Olycksfall i arbetet.
Posten lovar ju att all Post med automationens hjälp,
ska vara framme dagen efter den postats. Sedan Hässleholmsterminalen
indragits ska all avgående post sorteras i Malmö. Jag antar att även
ankommande sorteras där. Två vykort sorterade torsdagen 2000-07-13
15:53 i Tomteboda, det ena en minut senare. Ett ska via Göteborg och utdelas i
Askim fredagen 07-14. Det andra ska till Hässleholm och utdelas där
måndagen 07-17. Det hann alltså inte ned till Malmö och sorteras på
föreskriven tid, så att det kunde delas ut före helgen.
Ny Terminal i Arlanda.
POSTEN 2000-11-14 17:51 ARN 034
Denna beteckning på ett brev från England till
Göteborg tyder på en sorteringsmaskin i Arlanda. 034 (nr på maskin i
Årsta) tyder också på
att den flyttats från Årsta. Uppgifterna ej bekräftade av Posten. Se
bild Arlanda 034 ovan.
|
Fra 303595 |
När det nu finns en terminal i Arlanda, så är det lite
märkligt att frankostämplat brev "Arlandastad" blir sorterat i
Tomteboda. Arlandaterminalen borde ligga närmare till. Brevet
Videojetdaterat 2002-10-31 i Tomteboda 101 (IRM-maskin) |
Den 30 okt 2001 har det tillkommit två bokstäver "EU" efter den
vanliga texten. Okänt varför. Se bild ovan
POSTEN 2001-10-30 13:02 ARN 034EU
2004-06- är denna GSM 034 stängd och kanske
flyttad till någon annan plats. Sorteringen av Utrikesposten sker nu i
Uppsala som till sin hjälp fått 2 nya Toshibamaskiner TT-1100 under
september 2004. De har apelsinkod 203 och 204.
Ny Postterminal invigd 2006-10-20 i
Cargo City Arlanda
|
Upsala
Nya tidning |
Terminalen har använts sedan i
juli, av 240 anställda. Förmodligen kommer den att utökas |
Ny produkt
| Bl 2010.77 |
Adresslapp SverigePåsen. Ett sätt att skicka upp
till 2 kg i vaderad påse. Stämplad 2001-01-23 |
Hybridjulkort
| Au hyb 2002 |
Lagom till julen 2002 inför Posten AB en annan ny
tjänst. Från din dator via Postens hemsida sänder du ditt julkort över
hela världen. Det kommer fram som ett "fysiskt " julkort hos
mottagaren (Format A5, Taxe perçue) till ett pris av 15.50 inkl. portot.
Korten trycks digitalt på ett tryckeri i Kalmar som heter KalmarSunds
Tryck AB. |
2003-12-01.
Nu återkommer Posten med tjänsten som infördes till förra
julen. Passa på att skicka ett äkta hybridjulkort som blir ett "fysiskt" julkort hos mottagaren
- din samlarvän. Se mer sidan Julen 2003.
|
|
|
Ny sorteringsmaskin inköpt.
År
2004-5
installerades
ett nytt avancerat
"Toshiba TT-1000 Mail-Sorting System" att på 4 av
Postens terminaler. Kolla länken.
Take a lock at this link
EAN-koder.
Du har säkert sett att mjölkpaketen har en EAN-kod
som kassörskan avläser. Se mer på sidan EAN-koder.
Se även under VIF på sidan
Terminalvisit
Nya PB-stämplar 2005
En svart 4-kantig Porto Betalt med PC
- FC nr samt datum (
handstämpel)
|
|
|
|
| Storlek 34 x 23 mm. Svart handstämpel.
PC - betyder Postcenter. Ändrades 2006-04- till FC - betyder
Företagscenter. Användes vid större inlämningar. |
|
Storlek 28x37, stämplat 2005-09-13, NM står för Nordic
Mail. ~0370 är kundnumret hos företaget. Trolig maskinstämpel. Kan möjligen
vara en ombygd frankostämplingsmaskin. Känd från sept. 2005 |
Nya maskiner förädlar breven -
Länk
- Ny arbetsmetod för brevbärarna
Fram till 2008 ska ett antal franska maskiner Solystic
installeras på Postens 10 terminaler. Dessa maskiner skriver en helt ny typ av
kod och denna ligger till grund för sortering av breven i gångordning åt
brevbäraren. Malmö är pilotterminal och ska ha 7 maskiner. Läs mer på
sidan om ESB
RFID
Ett nytt sätt att märka och spåra ett objekt. Det kan t.ex.
vara ett brev eller en paket. Läs mera på någon av dessa länkar. Kan det vara
något för vanliga brev? Kanske bara för REK? Vad kan då portot behöva höjas
till?
Begrepp - Förkortningar:
| Typ |
Beskrivning / förklaring |
| ATM |
= "Frimärke" framställda
i
mikroprocessorstyrda automater
(t.ex. Frama, Klüssendorf) |
|
BFM |
= BrevFörädlingsMaskin, en typ av
finsorteringsmaskin som tar vid efter FSM (installeras 2006?) |
| BSM |
= Brevsorteringsmaskin |
| FSM |
= Finsorteringsmaskin, klarar 28000
brev /tim till 240 olika riktningar |
| GSM |
= Grovsorteringsmaskin, sorterar brev upp
till C5-format 27000 brev /tim |
| KSM |
= Klumpsorteringsmaskin, för "tjocka/oformliga"
brev som ej går i de andra masinerna |
| SSM |
= Storsorteringsmaskin,
avsedd för brev större än C5-format till 200 olika riktningar |
|
IRM |
= Integrerad Resnings- och sorteringsMaskin, vänder och stämplar
32000 brev /tim |
| ISM |
Integrerad SorteringsMaskin.
De nya Toshiba-maskinerna TT-1000 (201 till 208) som installerades under 2005, är av denna typ. |
|
SRM |
= Sortering- och ResningsMaskin. |
| EAN |
=European Article Numbering = System för identifiering, består av unika sifferkoder |
|
OCR |
=Optical Character Recognition |
| VCS |
=Video Coding System |
|
ID-tag |
= är streckkoden som skrivs på längst till vänster, när brev videokodas |
|
PTM |
Postterminal. (En del av de 6 serviceterminaler som
lagts ned, kallas nu Postcenter) |
| |
Apelsinkoden kallas ibland den orange
streckkoden nere på kuvertet |
| |
VideoJet kallas den svarta klartexten
längst ned på kuvertet |
| Bar-code scanner |
= Streckkodsläsare |
| ISM |
Integrerad SorteringsMaskin.
De nya Toshiba-maskinerna som installeras 2004-06-xx, är av denna typ. |
Tack !
Ett varmt TACK riktas till personalen bl.a. på de olika
terminalerna, som välvilligt har svarat för en del av informationen på
dessa sidor. Det är främst en del tekniska fakta som är svåra att få
uppgifter om.
Externa länkar till:
3 länkar till e-stampsiter = gör dina egna frimärke i
datorn
Litteraturhänvisning.
| Stämpel-Fakta Kap. 4, avsnitt Q,
sid. 472-474 |
Presentation av Göteborg och Malmö Postterminal |
| NYHETS-Posten |
Terminal Facktuellt (SEKO:s
facktidning) |
| Filatelisten 2001 sid. 228 Helmuth
Lavicka |
|
| ATM, datorutskrivna frimärken |
Team Terminal Nr 2 Juni 1999 |
| Vänligen
rapportera problem eller felaktiga länkar på denna webplats till.==> Please
report any problems or missing links on this Web site to ....
==> |
Main page |
Alvesta Postterminal
