Inkjet Historik.

Den här artikeln kan även läsas i Hembygd-Filatelisten. Den är där uppdelad i 3 nr/avsnitt. Det nya brevnätet firade 2006-04-01 sitt 10 års jubileum. Posten uppmärksammade inte denna händelse, men jag gör det på detta sätt med en liten historisk återblick.

Bläckstråleskrivare kom redan 1951 och har utvecklats mycket genom tiderna fram till nu.

+ 

Artiklar om Posten

+
<= Manuell sortering   -||-  Automatisk sortering  => Linkpage
1 Inkjet Historik

Brevsortering Huvudsida

Automation

 

 

 
Main page Posthistoria Huvudsida Flaggaeng This page In English  Inkjet History Inkjetmissar
1 Inkjet Printer

2 Inkjet Printer

3 Inkjet Printer

4 InkJul Printer

4 Inkjet Julen 2003
5 Inkjet 2005 6 Inkjet 2006 6 Inkjet 2006ny 7 Inkjet 2006 8 Inkjet 2007-09
Ink juli 2008 Julen 2008 8 Inkjet 2010 8 Inkjet 2010 byte 8 Inkjet 2011
  8 Inkjet 2014 8 Inkjet 2016 P. B. DM900 VideoJet (3)

Terminalbesök

Terminalbesök Malmö

Terminalbesök Alvesta

Terminalbesök Göteborg 2004

Terminalbesök  Göteborg 2008

Terminalbesök Göteborg 2015

10 år med Nya Brevnätet och Inkjet

 Maskinstämplar av Inkjettyp, del I.

De senaste 10 åren fram till 2006 har jag ägnat stor tid åt Postens automatisering. Det är en fantastisk utveckling som skett inom Posten, när man ser till automatisk brevhantering och makulering av frimärke. Det har tillkommit en mängd nya ”stämplar” som också appliceras på breven på ett helt nytt sätt. Bläckstrålestämpeln eller Inkjet, som makulerar frimärket. Sorteringsstämpeln som skriver postnummer i ”apelsinkoden” och under den kommer så den svarta ”Videojet klartexten”. Samma typ av maskin som t.ex. sätter ”Bäst före datum” i botten på ölburkarna.

Historik.

Stämpling av brev har skett maskinellt från 1891 då O. R. Lennholm konstruerade sin maskin, som användes i Stockholm fram till 1905. Den användes vid ankomststämpling och ser ut så HÄR. Den har följts av många olika typer av maskinstämplar. Se SFF:s Specialhandbok Nr 24 av L. Bergman, G. Dahlstrand och O. Svahn.

1996  kom så PVI-stämplarna med en bild-kliché från respektive geografiska område. T.ex. Poseidon i Göteborg och Postkupén i Alvesta. Till höger i datumstämpeln stod Posten – Sverige. Posten har gett ut en fin förteckning över och beskrivning av de olika motiven, som i stor utsträckning kommer igen i inkjetmaskinerna.

2000-01-01 byttes klichéerna i maskinstämplarna av gamla PVI-typen. Detta skedde på de flesta terminalerna. Till höger om bild-klichérna fick stämpeln   3-4 st,  4 mm långa våglinjer samt ett posthorn (17mm) istället för den tidigare runda Posten Sverige (25mm). Under posthornet visas datum med 8 siffror. På vissa platser med annan maskintyp (Hasler, Krag) har man fortfarande kvar 6 siffriga datum.

Datum i den nya stämpeln visas med 8 siffror (YYYY MM DD) varav de två första "20"  i årtalet inte går att ändra, de är fasta.  F.ö. upphörde terminalerna i Borlänge och Hässleholm den sista aug. 2000, men kuverten behöver fortfarande stämplas och man använder den nya klichén i de gamla "hederliga" PVI-maskinerna. Dessa serviceterminaler blev nu Postcenter och Hässleholm använder 2005 fortfarande ”Snapphanen” i sin maskin. 2011 finns de inte längre kvar.

Det nya Brevnätet - Inkjet.

1996-04-01 startade alltså den stora automation "Det nya Brevnätet". Denna bygger helt på det tidigare stora införandet av postnummer. I första postnummerkatalogen står det "I den nya sorteringsorganisationen som Posten använder fr.o.m. den 12 maj 1968 är Sverige indelat i sorteringsområden". Beslutet att införa detta hade tagits tidigare. Maskiner byggdes om, nya inköptes. Orange koden i brevets nederkant visar postnummer. Denna ”Apelsinkod” läses från höger till vänster.

Antalet postterminaler minskade från 56 till 13 huvudterminaler och 6 serviceterminaler. Därmed minskade också antalet maskinstämplar, ty alla brev ska behandlas på dessa 19 terminaler. PVI-stämplarna kompletterades på terminalerna med  mer moderna, kraftfullare och snabbare sorteringsmaskiner (IRM, SRM) kombinerade även för stämpling av försändelse med bläckstråleskrivare (Inkjet printer) Brevsorteringsmaskinerna GSM är maskiner som bara kan sortera t.ex. för Göteborg G40, G52, G53 och G54. Detta ser man i Videojet klartext längst ned.

Ny Maskinstämpel - Bläckstråleskrivare. 1998

Den filatelist som hade lyckan att ha bekanta i Göteborg, Malmö, Norrköping eller Uppsala kunde kanske upptäcka en helt ny maskinstämpel på 1998 års julkort. Maskinen var en Pitney Bowes U 700. Här  bild 1 av ett brev stämplat i Malmö.

Bild 1: http://kjell.smult.com/images/auink_PB_malmo.jpg

Förutom till julen 1998 togs den fram även några jular senare på några av terminalerna.

Tidigast och senast kända stämpel av Pitney Bowes U 700 på de 4 terminaler där den fanns

Göteborg     1998-11-26  ---  2003-12-21

Malmö        1998-12-14  ---   1999-04-06

Norrköping 1998-12-14  ---   2000-12-14

Uppsala      1998-12-14   ---  2003-12-18

Nästa maskin som testades var Siemens och den ”stämplade” t.ex.  i  Tomteboda med motiv "Solen" som ju var deras symbol. Denna maskin har  8 våglinjer och ett något större posthorn (18 mm). Den finns i 2 typer av maskiner IRM och SRM. Tittar man på engelska brev, så känner man igen de 8 våglinjerna. Denna test skedde troligen endast en dag,  lördagen den 20 febr. 1999. Rykten säger dock att den testats även senare. Det behövdes säkert mer än en dag för att trimma in dessa tekniskt komplicerade nya produkter. Beroende på kuvertets storlek kunde maskinen avge 20, 40 eller 60 mm långa våglinjer. Här ett ex. (bild 2)  på hur solen i Tomteboda med 40 mm våglinjer såg ut, när den testades 1999-02-20 hos leverantören.

Bild 2: http://kjell.smult.com/images/lu2_72_klara_matr.jpg

Nu gäller det att skilja på de gamla metallstämplarna (PVI) och den nya bläckstrålestämpeln. En helt ny era inom filatelin som bygger på helt andra principer än de ”gamla vanliga” maskinstämplarna. ”Stämpeln” är delad i ett övre och ett undre munstycke. I detta finns en stor mängd små hål som sprutar bläck. Dessa båda halvor måste också justeras SÅ, att de sprutar bläck på rätt ställe, alltså den ena exakt ovanför den andra. (bild 3) Dessa stämplar kallar en del numera för  ”Terminalstämplar”. På terminalerna finns dock ett stort antal andra stämplar, så namnet passar mycket dåligt.

Bild 3: http://kjell.smult.com/images/aumiss_25nto.jpg

Maskinen stannade vid vårt studiebesök i Göteborg och teknikern hade vänligheten att lyfta på locket så jag kunde ta en bild av sprutenheten. Här en bild (bild 4) på de 2 munstycken vid pilarna som sprutar bläcket på kuvertet. OBS. Att kuvertet färdas upp och ned när det ”stämplas”. Bläckbehållaren är också gemensam för de båda munstyckena.

Bild 4: http://kjell.smult.com/images/kruth_16spruta.jpg

Officiell start av Siemens maskin på den första terminalen var 1999-05-17 i Tomteboda.

Övriga terminaler och deras officiella start följer nedan. Ibland finner man tidigare datum , då man tydligen provkörde maskinerna under intrimningstiden. Maskiner av typ IRM visar oftast i klartexten att den maskinen även sorterat brevet. Att så inte alltid sker beror på att man kan ställa in den på sortering eller inte. SRM maskinen lämnar aldrig sitt nr eftersom den inte har den funktionen.

 De 15 maskinerna på de 12 terminalerna (Terminalen i Klara hade inga av dessa maskintyper)

IRM 101 Tomteboda - 1999-05-17

IRM 102 Årsta   - 1999-11-01

IRM 103 Årsta  - 1999-11-01
IRM 106 Uppsala - 1999-06-07 IRM 107 Västerås - 1999-08-23 IRM 108 Norrköping - 1999-08-16
IRM 111 Göteborg  - 1999-09-20

IRM 114  Malmö  - 1999-06-28

IRM 117  Nässjö  - 1999-10-11
IRM 118  Alvesta - 1999-09-06

SRM 112  Göteborg - 1999-11-15

SRM 115  Malmö  - 1999-11-29

SRM 121  Sundsvall - 1999-12-20

SRM 122  Umeå     - 2000-01-24 SRM 123  Karlstad  - 2000-03-06

IRM 101 Tomteboda flyttades senare till Årsta och IRM 108 Norrköping till Nässjö, då dessa terminaler avslutade sin verksamhet.

Automatisk stämpling och sortering.

Huvuddelen av posten kommer med lastbil till terminalerna.  Postsäckarna tömmes på ett band och i en rullande tunna frånskiljes s.k. fladderpost. En manuell bortsortering sker även av tjockare post - klumpposten. Maskinen klarar max. 6 mm tjocka brev. I  andra ändan av maskinen finns oftast posten efter någon minut stämplad och färdigsorterad i blå backar. Personalen förse backen med etikett stämplad med egen kvalitetsstämpel. Bild 5. Sparsamt kan dessa stämplar även förekomma på brev.

Bild 5: http://kjell.smult.com/images/iso_m38.jpg

 

Maskinen har missat att stämpla brevet men uppmärksam personal har rättat till det genom att stämpla med sin personliga kvalitetsstämpel. Detta brev har dock en annan lite lustighet, som Posten inte noterat. Det sitter 3 frimärken som motsvarar ett brev med vikten ? gram. Det borde alltså varit 2 eller 4 märke för att vara korrekt frankerat.  Eftersom vi inte vet vikten av kuvertet så vet vi heller inte om det är över- eller underfrankerat. Troligast är väl det senare och då har Posten missat Lösenbeläggning

 

IRM och SRM kan både stämpla frimärkena och IRM även sortera breven. IRM kan även ställas in för bara stämpling eller bara sortering. Det finns dessutom att antal GSM som ”bara” kan sortera posten. Detta gör att man inte till 100 % kan lita på att maskinen som stämplat frimärket, även har sorterat brevet.

 

Bild 6: http://kjell.smult.com/images/kruth_gsm054.jpg

 

Så här såg en av sorteringsmaskinerna GSM 054 ut, på terminalen i Göteborg. Bild 6. I den bortre ändan matas breven in och hamnar så i någon av de blå backar som syns under 054. GSM-maskinerna är numera troligen ersatta av Toshibamaskinerna som installerades under 2005. Efter julen 2005 har jag inte sett någon av Göteborgs GSM 040, 052, 053 eller 054. Dessa skrev den svarta klartexten längst ned på kuverten. Toshiba skriver bara ”apelsinkod” längst ned på kuvertet, nr 207 eller 208 samt postnumret i kod.

 

Ny mjukvara installeras

I december 1999 installeras ny mjukvara som innebär att våglinjerna försvinner helt mellan bilden och posthornet på C6 kuvert. Detta för att texten på  brevkort (t.ex. kallelse till tandläkarn) inte ska döljas av stämpelns 8 våglinjer. Vi kan nu konstatera att det finns 3 varianter med 8 våglinjer: 20 mm, 40 mm, 60 mm långa,  2 varianter med 4-5 våglinjer: 20 mm, 40 mm långa, samt en utan våglinjer på C6 format.

2001-02-28 Ramen omkring motivet är hel, när allt fungerar som det ska. Detta är sista dagen som ram och 5 våglinjer förekommer på C5-kuvert.

Sistadagsstämpel. Bild 7

 

Bild 7:  Bild 8: 

 

2001-03-01 Nu är ramen borttagen i maskinstämpeln på samtliga terminaler. Från början fanns ram och 8 våglinjer. Kvar finns 8 prickar på varje sida om motivet.  Det är nu endast 4 våglinjer. Denna ändring gjordes för att ta hänsyn till de klagomål som lämnats ang. tidigare stämpel. En industridesigner har anpassat stämpeln för att bättre utnyttja befintliga skrivares möjligheter till att ge en bra bild. Förstadagsstämpel. Bild 8

Enligt "Meddelande Minnespoststämplar" (MM 2001:3) ändras samtliga Inkjetstämplar från 2001-03-01 enligt ovan. ”Första Dagens stämplar kan beställas från varje terminal”. Hur många gjorde det? C6-kuvert är normalt utan våglinjer, C5-kuvert är med 40 mm långa våglinjer och antalet ska vara 4 våglinjer.

OBS. Från 2000 borde alla C6-kuvert vara utan våglinjer och C5-kuvert ska ha 40 mm långa våglinjer. Antalet våglinjer är dock lite olika på olika terminaler och vid olika tidpunkter. Av ren tillfällighet (troligen ny mjukvara) blev det så i början av maj, att de brev som stämplades och sorterades i IRM-maskinerna åter plötsligt fick 5 våglinjer:

2001-05-13 Årsta 103,

2001-05-16 Västerås 107.

2001-05-17 Tomteboda 101 som förutom de 5 våglinjerna dessutom fick tillbaka ramen omkring solen.

I okt. –nov. 2001 uppstår fullständig kaos i hela inkjetsortimentet. Ibland är det 4 våglinjer ibland är det 5. Ibland är stämpeln MED ram ibland UTAN. Ibland blir den ena halvan förskjuten i sidled. Se Bild 3. Upp till 15 cm sidförskjutning har upptäckts.

Under perioden fram till 2002-12-09 kan det därför finnas flera olika varianter av utseendet på brev från de olika terminalerna. Med eller utan ram, med 4 eller 5 våglinjer på C5-kuverten.

En kort period i okt. 2004 hade IRM 103 20 mm våglinjer och datum förskjutet t.v. under dessa, så det egentligen endast blev 3 våglinjer. Bild 9 visar 4 Årsta IRM 103-brev stämplade uppifrån 2004-03-07,  2004-10-31,  2005-03-10 samt 2005-03-13 då reklamen för frimärket 150 år är borta.

Bild 9: http://kjell.smult.com/images/aumiss_irm103.jpg

2005-01-10 kom så nästa omprogrammering nu med posthorn och datum t.v. samt texten  "Frimärket 150 år" i en liten kvadratisk ruta på C6-kuvert. C5-kuverten fick en större rektangulär ruta med texten "Frimärket 150 år" upprepat på 2 rader. Denna mjukvara skulle användas på samtliga terminaler. Troligen blev det också så på de flesta terminalerna.

Året 2005 började med "GOTT NYTT ÅR" stämpeln. 2005-01-09 kom en ny omprogrammering. Enligt Filatelisten nr 10, 2004, kommer det att bli "Ommöblering i terminalstämplarna" men det påpekas samtidigt att det endast är Inkjetmaskinerna, som ändras? Bilden och posthornet ska där byta plats.

Citat ur Filatelisten 2004 nr 10: "Därmed har vi eliminerat det som många upplevt som ett problem, att posthornet och ringen "kladdar ner" motivet på frimärket, säger Posten Frimärken". Se bild 10 nedan Alvesta IRM 118. Den övre stämpeln visar hur det VAR och den nedre hur det BLEV. Tycker möjligen någon att frimärket är mindre nerkladdat av den NYA stämpeln?

Bild 10: http://kjell.smult.com/images/inkny_alvesta.jpg

Det är viktigt att avståndet kuvert – munstycke är rätt. Annars kan det bli så här suddigt resultat som bild 11 visar. Det är Pilevallen i Malmö och datum är i det närmaste oläsligt, men det är sorterat 2002-04-19 i Malmö 71.

Bild  11: http://kjell.smult.com/images/au_suddig.jpg

Nedmontering av antalet Terminaler

Det skickas mindre och mindre antal brev och kapaciteten är för stor. Det är alltså dags att minska den - lägga ned terminaler.

Klara var den första terminal som lades ned i april 2000. På denna terminal fanns inga inkjetmaskiner, utan bara sorteringsmaskiner GSM. Dessa flyttades till andra terminaler och någon skrotades, någon lades i malpåse.

Nästa terminal var Tomteboda med IRM 101 som monterades ned i juni 2004. Maskinen monterades upp i Årsta och var igång strax efter. Årsta har nu 3 IRM-maskiner, 101, 102 och 103. Det är dock ganska svårt att skilja på de 3 ”stämplarna”.

Bild 12: http://kjell.smult.com/images/auvid_108.jpg

Så kom turen till Norrköping med IRM 108 som nedmonterades i april 2004 och togs i bruk i Nässjö 2004-06-07. Några sorteringsmaskiner skrotades (GSM 047 och 048) och Storsorteringsmaskinen   SSM 051 flyttas till Årsta. Datum är en sanning med modifikation eftersom man provkörde maskinerna så kan brev förekomma stämplade tidigare. Nässjö hade sedan tidigare IRM 117 och fick nu även  IRM 108. Dessa är dock lätta att skilja åt. En liten intressant detalj är att man ”glömde” programmera om Videojeten när man startade IRM 108 i Nässjö. Stämpeln är ”Stolen” men i klartexten står det Norrrköping. Se bild 12. Samma miss gjorde man även i Årsta dit SSM 051 flyttades (bild 13) och det roliga är att man trots påminnelse ännu inte ändrat texten. Det står alltså 2006  fortfarande NRKP i texten.

Bild 13: http://kjell.smult.com/images/ssm_051nrkp_2006.jpg

Förkortningar:

IRM = Integrerad Resnings- och sorteringsMaskin (inkjetstämplar)

SRM = Sortering- och ResningsMaskin. (inkjetstämplar)

GSM = Grovsorteringsmaskin

ISM = Integrerad SorteringsMaskin. T.ex. 012 och 041 i Karlstad

 

Speciella mjukvaror

Det här avsnittet visar de olika mjukvaror som använts vid lite speciella tillfällen. I slutet några ord och bilder av de spår som sorteringsmaskinerna IRM, ISM, GSM och SSM lämnar efter sig. Detta sker också i form av en inkjet eller bläckstråle, dels med orange färg, men även en med svart, Videojet klartext på kuvert C5 och mindre.

Här följer de tillfällen som jag har upptäckt eller träffat på,  då speciella mjukvaror använts. Tiderna de använts är ibland de som Posten fastställt och andra datum som jag själv lyckats upptäcka. Av tidigare erfarenhet är det ju så, att även om det är bestämt ett visst datum av Posten, så kan det förekomma andra, både tidigare och senare datum. Detta beror på att alla maskinerna inte ändras samtidigt.

2001-06- 13 –2001-06-18   EU-mötet

2002-12-09 -- 2002-12-22  "GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR”

2003-12-08 -- 2003-12-22  "GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR”

2004-12-06 -- 2004-12-2?   ”GOD JUL”

2004-12-2? –  2005-01-03  ”GOTT NYTT ÅR 2005”

2005-01-10 -- 2005-12-??   "FRIMÄRKET 150 ÅR”

2005-01-?? -- 2006-01-??   Posthorn och datum flyttas till vänster

2005-03-11 -- 2005-03-29  ”GLAD PÅSK”

2005-01-10 -- 2005-12-??   "FRIMÄRKET 150 ÅR”

2005-12-06 – 2005-12-22   ”GOD JUL”

2005-12-23 –  2005-12-3? ”GOTT NYTT ÅR 2006”.

2006-01-0?  --  200?-         ”Litet posthorn med terminalnamn till höger”

 2006-03-11 -- 2006-03-29  ”GLAD PÅSK”

2006-06-02 --  2006-07-07  "HEJA SVERIGE", VM i fotboll. Återgick till standardmjukvaran vissa dagar på vissa maskiner.

2006-08-00 --  2006-08-00  "HEJA SVERIGE", EM i friidrott

EU-mötet 2001-06-13   

EU-mötet i Göteborg var den första stämpeln med speciell mjukvara, som bara fanns en knapp vecka i just Göteborg (bild 15). Här är den stämpel som användes fr.o.m. tisd. 13/6 – och veckan ut i både IRM 111 och SRM 112. Den finns med 40 mm. långa våglinjer och utan, beroende på kuvertets storlek. Under EU-mötet 2001 i Göteborg fick alltså  "Poseidon" en välbehövlig vila. Här ett brev med 4 st. 40 mm långa våglinjer.

Bild 15: http://kjell.smult.com/images/auink_eu2001vlinje.jpg

 

Julen 2002

"GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR" Första mjukvaran som skulle användas i samtliga 15 maskiner. Dock inte i röd färg, vilket hade passat bra. Stämplarna  med denna text skulle enl. uppgift användes 2002-12-09  t.o.m. 2002-12-22. Ibland blir det dock inte som det var tänkt. Göteborg hade t.ex. kvar sin Poseidon åtminstone till 2002-12-15. Bild 16 visar klipp från dels ett C5-kuvert med ”GOD JUL” och 4 våglinjer samt ett i C6-format med ”GOD JUL” och utan våglinjer.

Bild 16: http://kjell.smult.com/images/auink4_godjul02.jpg

 

Julen 2003

Samma mjukvara som till julen 2002 utnyttjas även julen 2003. Bild 17 visar IRM 117 Alvesta, som mera sällan har en fullständig stämpel. Det övre brevet stämplat 2003-12-16 Kl. 16:38 enl. Videojeten, är stämplat bara med den övre halvan och önskar "GOD JUL OCH" på det brevet. På det andra kuvertet, stämplat 2 tim senare 2003-12-16 kl. 18:55 enligt videojet säger texten bara "GOTT NYTT ÅR" vilket är den nedre halvan av sprutan. Båda avtrycken skulle varit på samma kuvert.

Bild 17: http://kjell.smult.com/images/aujul_2brev.jpg

Julen 2004

Till julen 2004 bestämde man att dela på texten. I Umeå (bild 18) startade man dock med den gamla mjukvaran trots att det skulle vara den nya med BARA ”GOD JUL” före julen och därefter ”GOTT NYTT ÅR” före nyår.

Bild 18: http://kjell.smult.com/images/aujul_2004srm122.jpg

Så här var det tänkt, att alla terminaler skulle “stämpla” med  "GOD JUL" och 4 snöstjärnor. Bild 19 visar Alvesta IRM 118, stämplat 2004-12-13 på en helsak Portobrev tryckt till Julen 2003. Alvesta har kvar sina 5 våglinjer till skillnad från de flesta andra maskinerna med 4.

Bild 19: http://kjell.smult.com/images/hels_jul2003_4.jpg

GOTT NYTT ÅR 2005

På de flesta terminalerna övergick man 2004-12-23 till "Gott Nytt År 2005". En del maskiner hade kvar nyårsmjukvaran in på det nya året. Bl.a. hade Göteborg IRM 111 kvar önskan om det goda nya året 2005 till  2005-01-03 (bild 20). Även denna maskin hade kvar 5 våglinjer på de större kuverten.

Bild 20: http://kjell.smult.com/images/inkny_111gbgott.jpg

FRIMÄRKET 150 ÅR

2005 var det 150 år sedan Sveriges första frimärke kom ut. Detta firades dels med utställningen Nordia 2005 i Göteborg, men även Posten uppmärksammade det, med en ny mjukvara i samtliga inkjetmaskiner. 2005-01-10 kom den första på ett C6-kuvert och de andra terminalerna följer. Se bild 21 från Bengt M.

Bild 21. http://kjell.smult.com\images\inkny_122umea.jpg

Efter julen 2004 skulle man övergå till jubileumsstämpeln "FRIMÄRKET 150 ÅR”. Lite kuriosa med en dubbelkörning. Här (bild 22) ett ex. på C5-kuvert kört i de två maskinerna i Malmö. 114 har posthornet t.h. och våglinjer, men brevet har även gått igenom SRM 115 som har posthornet till v. och den större upprepade reklamtexten. Frimärkena är alltså ordentligt makulerade 2005-01-13.

Bild 22: http://kjell.smult.com/images/inkny_mfrim.jpg

 

GLAD PÅSK 2005

Till Påsken 2005 skedde en ny programmering med text ”Glad Påsk” samt bilden av 4 små kycklingar. Bild 23 visar den första upptäckta 2005-03-23 stämplad med ”Pinnstolen” symbolen för Nässjö IRM 117. Därefter följde de andra terminalerna, såvida de inte var före. Längst kvar var nog Västerås stämplad 2005-03-31

Bild 23: http://kjell.smult.com/images/inkny_gp3.jpg

FRIMÄRKET 150 ÅR

Efter påskfirandet 2005 återgick man till Jubileumsstämpeln med Frimärket 150 år. En del terminaler var snabbare än andra. Denna ”Reklamstämpel” för NORDIA 2005 användes i stort sett på samtliga terminaler och maskiner fram till julstämpeln som började användas  2005-12-05.

Julen 2005

Till julen 2005 skulle det vara så här: ”GOD JUL” skulle användas från  den 5/12 och  ”GOTT NYTT ÅR 2006” skulle påbörjas den 28/12.

Bild 24 visar 2 brev från Sundsvall. Det övre stämplat 2005-12-23 med GOD JUL och det nedre 2005-12-28 med GOTT NYTT ÅR 2006. Båda breven frankostämplade med God Jul, så det blir mycket julhälsning till den adressaten. Båda breven är sorterade i Toshiba maskin 205 i Sundsvall. De 8 Toshibamaskinerna som installerats, är också en typ av inkjet eller bläckstrålespruta. Frankostämplade brev ska normalt inte stämplas.

Bild 24: http://kjell.smult.com/images/auink5_sundsvall.jpg

På brevet på bild 25 stämplat i Karlstad 2005-12-28, fann maskinen inget frimärke. Maskinen vände på brevet och stämplade logon istället. Detta kan man också kalla slöseri med bläck.

Bild 25: http://kjell.smult.com/images/auink5_karlstad.jpg

 

Bild 26 visar ett brev stämplat Nyårsdagen 2006-01-01 i Alvesta, med bilden postkupén. Man skulle kanske tro att det var lugnt på terminalerna den dagen. Så var inte fallet, utan här jobbas det för fullt.

Bild 26: http://kjell.smult.com/images/auink5_nyttar.jpg


 

Ny mjukvara

 

Strax efter nyår så kom nästa överraskning, där bild och posthorn återigen byter plats.

 

Bild 27: http://kjell.smult.com/images/inkny06_stort_litet.jpg

Första veckan 2006 kom ny mjukvara (bild 27) med ändring till samtliga 15 maskiner på de 10 terminalerna. Posthornet flyttades tillbaka till höger sida och blev samtidigt lite mindre. Därunder kom namnet på terminalen och under detta datum. Här tre brev stämplade UMEÅ, som visar tre varianter på denna stämpel. Lägg märke till datum på dem. Nu torde alla hembygdssamlare enkelt kunna se var en ”stämpel” kommer ifrån. Namnet i ”stämpeln” är åter tillbaka. Man behöver inte veta att Poseidon står i Göteborg. Terminalen Sundsvall med Höga Kustenbron hade ännu 2006-01-19 inte fått den nya mjukvaran.

Bild 28: http://kjell.smult.com/images/auink5_dubbelm.jpg

Man kan väl dra slutsatsen att Posten är lite slösaktiga med stämpelfärgen. Man behöver ju inte spruta bläck på frankostämplade brev, bild 24. Man behöver heller inte köra breven genom två maskiner, så det blir som bild 28  från Malmö. Brevet har gått genom båda maskinerna 114 och 115 och stämplats 2005-12-30 i båda. Under stämpeln syns dessutom en mycket svag frankostämpel, så brevet kanske borde Eftertaxerats eller Lösenbelagts. Det ska ske om man inte kan utläsa valören.

VIDEOJET, en annan typ av inkjet

Bild 29: http://kjell.smult.com/images/bsm_m71v06svart.jpg

Videojet enligt bild 29, visar var brevet är sorterat. Inkjet i orange färg, i form av ”apelsinkoden” visar 19 = datum, M71 = maskinnummer, V06 = videokodning, lll  llll  l  llll l lll l lll = postnummret. Detta läses från höger till vänster. Koden sitter längst ned på kuvert upp till C5-storlek. Normalt är den apelsinfärgad och under denna finns ”Videojet klartext” i svart färg. Dessa maskiner med  koder finns i ett stort antal på de olika terminalerna. Denna GSM sorteringsmaskin  finns alltså i Malmö med nr M71. När klartexten kom skulle bara postnummer finnas kvar i ”apelsinkoden”. Här har man missat och ej programmerat  bort det andra. På bilden är färgen på apelsinkoden ändrad till svart för att bättre synas.

Slutligen en Bild 30 som visar en helt vanlig ”apelsinkod” från de större SSM-maskinerna. Alla dessa är av fabrikat Alcatel. Från början fanns det 16 maskiner som sorterade brev större än C5. Några maskiner har skrotats eller lagt i ”malpåse”. I dessa SSM-maskiner finns ingen svart text av typ Videojet klartext, utan all text kommer från samma spruta. Större kapacitet gör att den är programmerad att skriva hela texten. Även denna orange kod är på bilden ändrad till svart, för att synas bättre. SSM-maskin M78 och M79 finns i Malmö.

Bild 30: javascript:ShowAWindow('../images/ssm_m78o33.jpg')

Detta var det jag upplevt under dessa 10  år. Det finns säkert mycket mer att upptäcka, men ni ska ju har lite roligt också

o o O o o

Hösten 2008 testar Posten AB en ny typ av inkjet. Se mer på DM900.

Interna länkar till:

Main page Posthistoria Automation Brevsortering VideoJet
1 Inkjet Historik 2 Inkjet Printer 3 Inkjet Printer 4 Inkjet Printer 4 Julen 2003
   Vänligen rapportera problem eller felaktiga länkar på denna webplats till.==> Please report any problems or missing links on this Web site to ....   ==>