Svensk Brevsortering.

Huvudsida Brevsortering - en del av  Automationen.

Brevsorteringsmaskiner BSM, SSM m.fl..

Redan på 1930-talet började man i Rotterdam, Holland använda en brevsorteringsmaskin som kallades “Transorma”. I Brighton England började man använda Transorma 1936. Den testades även i Sverige, (Linköping) och Norrköping, men provet slog inte väl ut. Maskinsortering förekom även på gamla Stockholm Bans tid. I början av 1970-talet fanns där en AEG-Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2 500 brev i timmen. Den följdes sedan av NEC. och Alcatel, maskiner som var kombinerade att åtskilja olika brevformat, vända breven, stämpla, koda, avläsa och sortera dem. IRM-maskinen reser och sorterar 32 000/tim, men kräver skötsel av nästan 25 personer för att trivas (ur Team Terminal 2 1999)

  Eftersom utvecklingen inte står still, ändras många fakta, rutiner och maskiner. Ibland hinner jag därför inte med att uppdatera allt nytt på de olika sidorna. Försök att ha överseende med det.
Main page

Brevsortering

BSM-sortering

SSM-sortering
Posthistoria

Postal Automation

Misstag i Automationen

Inkjet Printer (5)
Postala Lustigheter ISO kvalitet  1972-79 Sth Ban
  VideoJet 1 VideoJet 2-missar VideoJet (3)

Siffra inom ( ) på länken anger antalet undersidor

1949 Transorma 

Den enormt stora maskinen testades i Linköping och Norrköping, de enda ställen där det var plats nog att installera maskinen. Den behövde 5 m fri höjd. 

1968 Postnummer

Införandet av 5-siffriga Postnummer våren 1968 var en förutsättning för att de efterföljande automatiseringarna skulle lyckas väl. Redan 1961 hade Tyskland infört ett 4-siffrigt nr för den avg. informationen. I Sverige hade man upptäckt att det behövdes info även för den ankommande posten. Mannen bakom de 5-siffriga postnumren var Bo Klevborn som övertygade Gd. Nils Hörjel att de 2 sista siffrorn skulle användas vid ankommande sortering. Detta har visat sig vara alldeles utmärkt. Större företag kan t.o.m. få ett eget postnummer. Solna var först med att utnyttja det vid ankommande postnummersortering. I första postnummerkatalogen står det "I den nya sorteringsorganisationen som Posten använder fr.o.m. den 12 maj 1968 är Sverige indelat i sorteringsområden"

1972 Stockholm Ban

Vid årsskiftet 1972-73 togs den automatiska brevsorteringsanläggningen från tyska  AEG-Telefunken i bruk. Den kostade c:a 10 milj kr och bestod av tre sorteringsmaskiner samt en dataanläggning med 24 kodningsplatser. Här ett ex. från invigningen 1974-04-03 av AEG-Telefunken

1978 Studiebesök 

I okt. 1978 var en svensk delegation på besök i Wiesbaden, och studerade där den moderna AEG-Telefunken, anläggningen med optisk läsning (OCR) och videokodning.

1983 Tomteboda

Tomteboda Postterminal togs i bruk 1983-04-01. Detta hade föregåtts av "Tomtebodaprojektet" och detta  avslutades helt under första halvåret 1984..

1987 Klara 

Lite mer fakta: -1987 invigdes Klara. Gamla Stockholm Ban hade dessförinnan rivits i samband med att Tomteboda invigdes 1983. Under mellanperioden ( 1983-87) hade man tillfälliga lösningar för att avlasta Tomteboda men det visade sig att ytterligare en terminal var nödvändig för att hantera volymerna i en växande storstad. Utrymmet på Tomteboda som då tog hand om Pn 12-15 och 16-19 räckte inte och ........

1991 invigdes Årsta terminalen 

En senare maskin är IRM (Integrerad sortering och ResningsMaskin) mod. Siemens, som klarar det mesta.

  1996 Det nya Brevnätet

Se vidare Svensk Posthistoria

Under 2004-2005  kommer ett nytt avancerat "Toshiba TT-1000 Mail-Sorting System" att installeras på några av Postens terminaler.  Nässjö, Uppsala, Sundsvall och Göteborg.

2006 Solystic - GLP.

Nov. 2006 början man ombyggnad av GSM-maskinerna. Den svarta klartexten längst ned på kuverten försvinner. 57 nya Solysticmaskiner införskaffas som förberedelser till GLP (GemensamLäsPlattform). Se mer under  ESB-BFM

 

Missent to - Felsänt.

Ibland läser postpersonalen fel, ibland feltolkar maskinerna, så att "brevet" hamnar på fel plats. Här följer några ex. från olika delar av världen där posten kommit till fel plats.
Länk År

Beskrivning / förklaring (aumissent)

aumiss 10 1975 Stämpel  "Missent to Australia" på Aerogram stämplat Ödeshög 1975-05-20
aumiss 10a 1980 Vykort skrivet 1980-06-10. Kortet hamnade kanske av misstag i Höör fredagen 1980-06-13. Kanske har Posten här satt på en lördagsetikett för att inte ytterligare försena kortet till Lund. Tack Bjarne för såväl bilden av kortet som  gissning på hur det gått till.
aumiss 11 1988 1988-10-19. Vykort från Phoenix, Arizona till Sverige hamnar i Manilla ? Endast avstämplingsdatum
aumiss 13 1990 Stämpel "Missent Costa Rica". Vykort från Phoenix till Sverige har av någon anledning hamnat i Costa Rica. Påskrift stor blå SUEDE samt stämpeln
aumiss 12 1993 Brev från Belgien till S-Tropin i S:t Petersburg. "S" tolkat som Sverige. Mal dirige sur la Suede 1993-03-23
aumiss 16 1994 Stämpel  "Missent to Australia" på brev från England till Vaxholm, Sweden
aumiss 14 2005 Stämpel "Missent to Poland"  . Brev till Miljonlotteriet stämplat 2005-09-08
aumiss 15 2003 Stämpel  "Missent to Manila" på brev från Tripoli, Libyen till Stockholm, Sverige

Förkortningar och förklaringar:

Typ Beskrivning / förklaring
BSM  = Brevsorteringsmaskin
BFM  = BrevFörädlingsMaskin, en typ av finsorteringsmaskin som tar vid efter FSM (installeras 2006?)
FSM  = Finsorteringsmaskin, klarar  28000 brev /tim till 240 olika riktningar
GSM  = Grovsorteringsmaskin, sorterar brev upp till C5-format  27000 brev /tim
IRM  = = Integrerad Resnings- och sorteringsMaskin, vänder och stämplar 32000 brev /tim (Nr 101- 118)
SRM  = Sortering- och ResningsMaskin. (Nr 112, 115, 121, 122, 123)
ISM  = Integrerad SorteringsMaskin (Toshiba TT-1000, Nr 201-208)
KSM  = KlumpSorteringsMaskin, för "tjocka/oformliga" brev som ej går i de andra maskinerna
SSM  = Storsorteringsmaskin, avsedd för brev större än C5-format till 200 olika riktningar
   
ATM  Datorfrimärken = "Frimärken" framställda i mikroprocessorstyrda automater
EAN  European Article Numbering = System för identifiering, består av unika sifferkoder

OCR

 Optical Character Recognition
VCS Video Coding System
Psn  Poststyrelsens allmänna cirkulär
PTM  Postterminal
   Apelsinkoden kallas ibland den orange koden nere på kuvertet. Videojetskrivare
   VideoJet kallas också den svarta klartexten längst ned på kuvertet

Uppgifterna hämtade ur foldern "Malmö Postterminal". Här hanteras alla brev med Pn 2xx xx. Varje dygn (feb. 2003) hanteras det strax över 4 milj. försändelser. I området finns 2827 brevlådor. C:a 1000 personer är sysselsatta på terminalen.

Länksidor: Länksidan

Main page

Postal Automation

VideoJet BSM
Posthistoria

Transorma

1972-79 Sth Ban AEG-Telefunken SSM

Huvudsidor för:

Blanketter Frankostämplar Postgiro Stämpel-Fakta  Vykort

Övriga Postala länksidor:

Eftertaxering

Gratispost 

Hybridpost Poste Restante Turistporto Remail

 

Litteraturhänvisning.

NPT nr 5 1971 Stockholm Ban Malmö Postterminal, broschyr 040-149000
NPT nr 3 1979 Wiesbaden Se under respektive avsnitt / område

 
   Vänligen rapportera problem eller felaktiga länkar på denna webplats till.==>    Please report any problems or missing links on this Web site to ....   ==>  

Dotsrad8k.gif (8003 bytes)