Svensk Brevsortering.

Huvudsida Brevsortering - en del av  Automationen.

 

Brevsorteringsmaskiner BSM, SSM m.fl..

Redan på 1930-talet började man i Rotterdam, Holland använda en brevsorteringsmaskin som kallades “Transorma”. I Brighton England började man använda Transorma 1936. Den testades även i Sverige, (Linköping) och Norrköping, men provet slog inte väl ut. Artikel Maskinell Brevsortering i Svensk Trafiktidning 1948 beskriver upphandlingen. Sv. Trafiktidning

Maskinsortering förekom även på gamla Stockholm Bans tid. I början av 1970-talet fanns där en AEG-Telefunken sorteringsmaskin som sorterade 2 500 brev i timmen. Den följdes sedan av NEC. och Alcatel, maskiner som var kombinerade att åtskilja olika brevformat, vända breven, stämpla, koda, avläsa och sortera dem. IRM-maskinen reser och sorterar 32 000/tim, men kräver skötsel av nästan 25 personer för att trivas (ur Team Terminal 2 1999)

  Eftersom utvecklingen inte står still, ändras många fakta, rutiner och maskiner. Ibland hinner jag därför inte med att uppdatera allt nytt på de olika sidorna. Försök att ha överseende med det.
Sort 2008 4 korgar med tomma kuvert att hämta varje vecka ger en kontinuerlig och fin överblick av Postens automation och annan verksamhet
Sort 2009 4 korgar med tomma kuvert att hämta varje vecka ger en kontinuerlig och fin överblick av Postens automation och annan verksamhet

För att Postens maskiner på ett bra sätt ska kunna utföra sitt arbete, så bör ett kuvert utformas efter vissa regler. Läs här

För att på ett adekvat sätt kunna studera automationen efter 1996, så fordras det stora mängder med kuvert. De här sidorna visar i stort, vad jag funnit i "papperskorgarna" hos mina sponsorer.

 

Brevsortering

 
Main page

Brevsortering

Adressering

BSM-sortering

SSM-sortering
Posthistoria Huvudsida

Postal Automation

Transorma

Misstag i Automationen

Inkjet Printer (5)
Postnummer 1968 Toshiba VideoJet 1 VideoJet 2-missar VideoJet (3)

Siffra inom ( ) på länken anger antalet undersidor
ISO kvalitet  Maskinell 1949 - 2110 Postterminalbesök VideoJet 2-missar 1972-79 Sth Ban

 

1949 Transorma 

 

Den enormt stora maskinen testades i Linköping och Norrköping, de enda ställen där det var plats nog att installera maskinen. Den behövde 4-5 m fri höjd. 

 

1968 Postnummer

 

Införandet av 5-siffriga Postnummer våren 1968 var en förutsättning för att de efterföljande automatiseringarna skulle lyckas väl. Redan 1961 hade Tyskland infört ett 4-siffrigt nr för den avg. informationen. I Sverige hade man upptäckt att det behövdes info även för den ankommande posten. Mannen bakom de 5-siffriga postnumren var Bo Klevborn som övertygade Gd. Nils Hörjel att de 2 sista siffrorn skulle användas vid ankommande sortering. Detta har visat sig vara alldeles utmärkt. Större företag kan t.o.m. få ett eget postnummer. Start för det nya adresseringssystemet var 19 mars 1968. Då började postnummerkatalogen att delas ut. Avgående sortering enl. Postnummersystemet började tillämpas 12 maj 1968. I första postnummerkatalogen står det "I den nya sorteringsorganisationen som Posten använder fr.o.m. den 12 maj 1968 är Sverige indelat i sorteringsområden".

Solna var först med att utnyttja det vid ankommande postnummersortering.

1972 Stockholm Ban

Vid årsskiftet 1972-73 togs den automatiska brevsorteringsanläggningen från tyska  AEG-Telefunken i bruk. Den kostade c:a 10 milj kr och bestod av tre sorteringsmaskiner samt en dataanläggning med 24 kodningsplatser. Här ett ex. från invigningen 1974-04-03 av AEG-Telefunken

Win GBDerby 1978 Här ett annat fönsterkuvert från England, frankostämplat PB 10½, stämplat Belper, Derby 1978-04-14. Sorterat i AEG.
Sort 1978 1978 Brev från Helsinki 1978-06-27, frankerat med automathäfte 1577 el. 1584. Sorterat i Stockholm till postnummer 28200
Sort 1975 1970-tal Brev med Återanvänt 10 öres frimärke stämplat med lila "posthorn Makuleras......" till 10133 Stockholm

 

1978 Studiebesök 

I okt. 1978 var en svensk delegation på besök i Wiesbaden, och studerade där den moderna AEG-Telefunken, anläggningen med optisk läsning (OCR) och videokodning.

 

1983 Tomteboda

 

Tomteboda Postterminal togs i bruk 1983-04-01. Detta hade föregåtts av "Tomtebodaprojektet" och detta  avslutades helt under första halvåret 1984..

 

1987 Klara 

 

Lite mer fakta: -1987 invigdes Klara. Gamla Stockholm Ban hade dessförinnan rivits i samband med att Tomteboda invigdes 1983. Under mellanperioden ( 1983-87) hade man tillfälliga lösningar för att avlasta Tomteboda men det visade sig att ytterligare en terminal var nödvändig för att hantera volymerna i en växande storstad. Utrymmet på Tomteboda som då tog hand om Pn 12-15 och 16-19 räckte inte och ........

 

1991 invigdes Årsta terminalen 

En senare maskin är IRM (Integrerad sortering och ResningsMaskin) mod. Siemens, som klarar det mesta.

 

1996 Det nya Brevnätet

 

Se vidare Svensk Posthistoria

Under 2004-2005  kommer ett nytt avancerat "Toshiba TT-1000 Mail-Sorting System" att installeras på några av Postens terminaler.  Nässjö, Uppsala, Sundsvall och Göteborg.

 

2006 Solystic - GLP.

 

Nov. 2006 början man ombyggnad av GSM-maskinerna. Den svarta klartexten längst ned på kuverten försvinner. 57 nya Solysticmaskiner införskaffas som förberedelser till GLP (GemensamLäsPlattform). Se mer under  ESB-BFM

Posten beställer ny sorteringsmaskin

Läs mer om PostNords beställning av fler  MARS Machines 25 maj 2011 

 

Den nya satsningen PSM

Hämtat ur NyhetsPosten nr 6 2011

Projektet PSM (ProduktionsStruktur Meddelande) är ett av de största förändringsarbeten som någonsin genomförts i Postens historia.
Projektet är uppdelat i 2 huvuddelar

Byggnation av 2 nya brevterminaler samt implementering av ny teknik och prosesser.


Affärsområde Meddelande Sverige heter ju det som hanterar våra brev.

15 sept. 2011 togs första spadtaget till brevterminalen i Hallsberg. Den ersätter Västerås och Karlstad och beräknas vara klar under 2013.

Rosersberg ersätter Uppsala, Tomteboda och delar av Årsta. Beräknas vara klar under 2015.

Så beskrives den nya stora satsningen i NyhetsPosten som kom idag 2011-07-01.

 Jag tycker ju dock fortfarande att genomförandet av "Det Nya Brevnätet" som startade 1996-04-01 var en större förändring.

Ur PostNordNews Nr 4 2014

Det är nu beslutat att PostNord ska testa tvåformatmaskiner. Det är alltså en maskin som samtidigt  kan sortera både små och stora brev. Den finns redan på Post NL i Holland och installation i Årsta påbörjas i april 2015. Utvärdering av testet ska vara klart till Midsommar 2016.

Och jag som trodde, att jag skulle kunna koppla av nu -

 

Missent to - Felsänt.

 

Ibland läser postpersonalen fel, ibland feltolkar maskinerna, så att "brevet" hamnar på fel plats. Här följer några ex. från olika delar av världen där posten kommit till fel plats.
Länk År

Beskrivning / förklaring (aumissent)

Wind Kolonial 1923 Fönsterkuvert från Smålands Kolonialvaru AB frankerat 15 öre blå GV, stämplat Nässjö 1923-09-04. Adresserat till Svinhult, men skickat till Lamhult, förslutet med klisterremsa, stämplat 1923-09-05. Brevet felsänt och öppnat i Lamhult.
aumiss Bright 1962 Vykort från Brighton & Hove 1962-08-19  till Hälsingborg. Felsänt till OSLO ank Utland 1962-08-20. Transormastämplat 13
aumiss11 CCCP 1966 Rekbrev från CCCP stämplat 1966-07-24 till Vällingby. På baksidan stämplat  "Mal dirige sur la Suede " Stockholm Ban 1966-07-29.
aumiss 10a 1975 Stämpel  "Missent to Australia" på Aerogram stämplat Ödeshög 1975-05-20
aumiss pB4 1975 Postbrev pB 4 stämplat Tyringe 1975-11-11. "Missent to Bermuda" Postage Due 2 c. Svensk Lösenetikett 140 öre, stämplad 1976-01-24
aumiss 10ba 1980 Vykort skrivet 1980-06-10. Kortet hamnade kanske av misstag i Höör fredagen 1980-06-13. Kanske har Posten här satt på en lördagsetikett för att inte ytterligare försena kortet till Lund. Tack Bjarne för såväl bilden av kortet som  gissning på hur det gått till.
aumiss 10Polen 1980 Brev från Polen med svårläst adress till Volvo, Göteborg. Stämplat Mal dirige sur la Suede 30 DEC 1980
aumiss 11a 1988 Brev från USA stämplat 1988-07-25 till Östersund. Stämplat  "Missent to Bangkok"
aumiss 11b 1988 1988-10-19. Vykort från Phoenix, Arizona till Sverige hamnar i Manilla ? Endast avstämplingsdatum
aumiss 11c 1990 Stämpel "Missent Costa Rica". Vykort från Phoenix till Sverige har av någon anledning hamnat i Costa Rica. Påskrift stor blå SUEDE samt stämpeln
aumiss 12 1993 Brev från Belgien till S-Tropin i S:t Petersburg. "S" tolkat som Sverige. Mal dirige sur la Suede 1993-03-23
aumiss 12Fr 1984 Brev från Frankrike 1974-04-24 till 54131 Skövde. "Manchester Foregin Mail 8". Baksidan stämplad Liverpool 1984-04-30
aumiss 12b 1994 Brev från Norge  "Missent to Denmark"
aumiss 12c 1994 Stämpel  "Missent to Australia" på brev från England till Vaxholm, Sweden
aumiss 14 2005 Stämpel "Missent to Poland"  . Brev till Miljonlotteriet stämplat 2005-09-08
aumiss 15 2003 Stämpel  "Missent to Manila" på brev från Tripoli, Libyen till Stockholm, Sverige
aumiss 22 2011 Stämpel  "Missent to Macau" på vykort från China till Hässleholm, Sverige
aumiss 23 2012 Stämpel  "Missent " till St. Thomas på vykort till US-78653 Manor, från Malmö 2012-08-12.
aumiss_13DE 2013 Stämpel  "MISSENT TO  AMERICA" på vykort från Tyskland 2013-01-09. Ankom 2013-01-21 till Hässleholm. Kraschpost
aumiss_25Hbg ? Ostämplat felsänt brev till Canada. Frankerat 2 x 290 från 252 22 Helsingborg. NOT  ISRAEL. Inconnu - Retour 580.
aumiss_Polen 2016-06 Brev från CH-8010 Zürich Taxe Percue till Hässleholm 2016-06-07. MISSENT TO POLAND
     

 

 

Förkortningar och förklaringar:

 

Typ Beskrivning / förklaring
BSM  = Brevsorteringsmaskin
BFM  = BrevFörädlingsMaskin, en typ av finsorteringsmaskin som tar vid efter FSM (installeras 2006?)
FSM  = Finsorteringsmaskin, klarar  28000 brev /tim till 240 olika riktningar
GSM  = Grovsorteringsmaskin, sorterar brev upp till C5-format  27000 brev /tim
IRM  = = Integrerad Resnings- och sorteringsMaskin, vänder och stämplar 32000 brev /tim (Nr 101- 118)
SRM  = Skiljning- och ResningsMaskin. (Nr 112, 115, 121, 122, 123)
IPM = Integrerad Produktionsmodell (Service åt kunderna från 2015) ur PostNordNews 2015 nr10
ISM  = Integrerad SorteringsMaskin (Toshiba TT-1000, Nr 201-208)
KSM  = KlumpSorteringsMaskin, för "tjocka/oformliga" brev som ej går i de andra maskinerna
SSM  = Storsorteringsmaskin, avsedd för brev större än C5-format till 200 olika riktningar. Här C4-kuvert sorterade i Tomteboda T21, Klara S31 och Göteborg G59.
   
ATM  Datorfrimärken = "Frimärken" framställda i mikroprocessorstyrda automater
EAN  European Article Numbering = System för identifiering, består av unika sifferkoder

OCR

 Optical Character Recognition
VCS Video Coding System
Psn  Poststyrelsens allmänna cirkulär
PTM  Postterminal
   Apelsinkoden kallas ibland den orange koden nere på kuvertet. Videojetskrivare
   VideoJet kallas också den svarta klartexten längst ned på kuvertet

Uppgifterna hämtade ur foldern "Malmö Postterminal". Här hanteras alla brev med Pn 2xx xx. Varje dygn (feb. 2003) hanteras det strax över 4 milj. försändelser. I området finns 2827 brevlådor. C:a 1000 personer är sysselsatta på terminalen.

 

Länksidor: Länksidan

 

Main page

Postal Automation

VideoJet BSM
Posthistoria

Transorma

1972-79 Sth Ban AEG-Telefunken SSM
2009-03-03   = >>> Brevsortering Ny teknik Brevsortering Endast sorterade objekt

Huvudsidor för:

Blanketter Frankostämplar Postgiro Stämpel-Fakta  Vykort

Övriga Postala länksidor:

Eftertaxering

Gratispost 

Hybridpost Poste Restante Turistporto Remail

 

Litteraturhänvisning.

NPT nr 5 1971 Stockholm Ban Malmö Postterminal, broschyr 040-149000
NPT nr 3 1979 Wiesbaden Se under respektive avsnitt / område

 
   Vänligen rapportera problem eller felaktiga länkar på denna webplats till.==>    Please report any problems or missing links on this Web site to ....   ==>  

Dotsrad8k.gif (8003 bytes)