Svensk Transorma.

Svensk Brevsortering - en del av  Automationen.

Redan på 1930-talet började man i Holland använda en brevsorteringsmaskin som kallades “Transorma”. I Brighton England började man använda Transorma 1936. Den testades även i Sverige.

Transormas installerades även i Argentina, Belgien, Brazilien, Canada, Tyskland, Nederländerna, Venezuela,  och USA.

"Generalpoststyrelsen har för någon tid sedan fattat ett för det svenska postverkets framtida utveckling säkerligen mycket betydelsefullt beslut. Styrelsen bar nämligen den 30 januari bestämt, att vart och ett av postkontoren Linköping 1 och Norrköping 1 skola tilldelas en brevsorteringsmaskin av märket "Transorma", försedd med tangentbord och 160 fack, ävensom ett s. k. övningsbord av samma fabrikat. Den för Linköping avsedda maskinen är avsedd för bearbetning av såväl den ankommande som den avgående posten under det att Norrköpingsmaskinen t. v. skall användas enbart för den ankommande brevsorteringen.

 Frågan om användningen av brevsorteringsmaskiner inom svenska postverket har genom nämnda beslut från de teoretiska spekulationerna, förts ut i det praktiska livet. Det Er givet, att beslutet inte får fattas som ett definitivt ställningstagande från Generalpoststyrelsens sida till frågan om övergång till maskinell brevsortering, utan kan detsamma närmast tolkas, som ett bifall till att en försöksanordning kommer till stånd. Utöver vid de nämnda postkontoren har försöksanläggningar även diskuterats vid postkontoren Stockholm 1 och Göteborg 1. Lokalförhållandena vid dessa postkontor lägga dock f. n. hinder i vägen för installerande av sorteringsmaskiner, varför försöken för dessas vidkommande få anstå en tid.

Anteckningar från postmästarmötet 1947-05-13--14

Brevsorteringsmaskinerna ta rätt stort utrymme i anspråk. De finnas i olika storlekar. En maskin av minsta typen, avsedd för en sorterare och försedd med 160 sorteringsfack, är 4.35 m lång och 1.37 m. bred. Den fordrar en fri takhöjd av 4 m. Sorteringen går till på följande sätt. Sorteraren, som har sin arbetsplats på en plattform ovanpå maskinen, sitter på en reglerbar stol. Framför sig har han ett tangentbord. Breven matas automatiskt fram till sorteraren. Genom att trycka ned tangenter anger sorteraren önskat fack, dit brevet sedan föres på maskinell väg. Maskinerna kunna användas för såväl avgående som ankommande sortering. Enligt uppgift, som lämnats av försäljaren, skall en maskin avsedd för en sorterare ha samma kapacitet som 4 sorterare vid manuell sortering. För att uppnå en dylik hastighet fordras givetvis, att sorteraren besitter full sorteringskunnighet; vid ankommande sortering måste han känna till hur posten skall uppdelas på olika brevbäringsdistrikt m.m. samt vid avgående sortering, hur posten skall dirigeras.
Sorteringsmaskinerna ha ännu ej provats i Sverige. Det har dock ifrågasatts att anskaffa dylika till pk Norrköping l och Linköping 1.

Utredning pågår.

I fråga om det planerade försöket med en brevsorteringsmaskin framhöll pm, att det på grund av maskinens storlek och det begränsade utrymmet blir svårt att få plats för en sådan vid pk Nrkp l. Det har ifrågasatts, att försorteringsfacken skola borttagas under försöksperioden för att bereda plats för maskinen. Eftersom man inte vet, hur försöken komma att utfalla, ansåg pm, att facken måste finnas kvar. Tidsstudier ha gjorts, varvid det konstaterats, att en van sorterare presterar lika mycket vid manuell sortering som när maskin används. Maskinens förmåga beror ju också helt på operatörens snabbhet. Denne måste exempelvis beträffande den ankommande posten i detalj kunna hela postutdelningsområdet i Nrkp. För närvarande finns ej någon personal, som kan detta. Upptagen statistik visar, att i regel 28,000 brevförsändelser ankomma varje dygn.

Det skulle då behövas 11 á 12 timmar att sortera denna postmängd med maskinen.

Eftersom försorteringen måste ske inom en avsevärt kortare tidrymd, skulle i alla fall viss försorteringspersonal behövas. Jag är därför ganska skeptisk.
Pm. Sandström: Utrymme kan nog beredas vid pk i Link för en sorteringsmaskin. Det skulle dock vara bäst, om med uppmonteringen kunde anstå tills ombyggnaden av posthuset är färdig. Pm ansåg, att någon personalbesparing knappast skulle vinnas.
Pd: Det är givetvis mycket önskvärt, att vi följa med i utvecklingen och att nya hjälpmedel prövas. Troligen kommer pdir att tillstyrka att en sorteringsmaskin provas åtminstone vid pk Link l.

Årskrönikan 1948.

 I   årskrönikan från 1948 skriver Lars Bäcks följande: -- Mekaniseringen av det egentliga postarbetet har ju av många anledningar varit mycket obetydligt hos oss. Under året inköpta brevsorteringsmaskiner kunna emellertid, om de motsvara gjorda beräkningar, få många efterföljare, varför året ur denna synpunkt sett, kanske blir ett märkesår. -- Den enormt stora maskinen (den behövde 4 m fri höjd) testades i Linköping och Norrköping, de enda ställen där det fanns plats nog att installera maskinen. Provet föll inte väl ut, varför maskinerna nedmonterades 1952.

De flesta av mig funna försändelserna är avgående och handstämplade Linköping 1 och maskinstämplade med Nybergs maskin. Ett mindre antal är stämplade  Linköping 2. Färgbandet byttes troligen endast 2 ggr. av funna försändelser att döma. I Norrköping byttes nog aldrig något färgband.

Maskinens operatörer kallades transormister. Det fanns 6 i Linköping och 6 i Norrköping

Sorteringen med maskin var snabbare och sorterarna behövde inte ställa upp under längre tid för att bearbeta inkommande post. Man beräknade 3000 brev jämfört med 1800 vid manuellt sortering. Tidsvinsten var alltså inte så stor. Ljudet från maskinen, var mer irriterande än att arbeta normalt. Transormamaskinen gjorde mycket buller? På grund av detta fick Transformisten endast arbeta i en timme i följd på maskinen. Sparandet av personal var därmed inte så stor. Redan under installationen av den första maskinen, var många övertygade om att tidsbesparingen inte var så stor, utan bara en förbättring av sorteringsprocessen.