Det första svenska Lyx-telegrammet sändes den 16 aug. 1912 från Nationalföreningen mot tuberkulos till Grosshandlare Gustaf Hagberg i Göteborg. Inte till Kung Gustav V som det felaktigt uppges i en del källor. Hagberg var upphovsmannen till "konstnärligt utförda telegramblanketter". Till årets slut hade man i Sverige sålt 92 642 lx-blanketter, och redan påföljande år 1913 såldes 281 274.

1949 var det år då flest Lx-telegram sändes, c:a 4,3 milj.

(Enligt TGU72 (Telegrafutredningen) är dock antalet knappt 72 milj.)

( Idag, 1998 kostar ett Lx telegram 245:-)

Här återges något av det som skrevs i Föreskrifterna från den 9 juli 1912.

"Lyckönskningstelegramblanketter tillhandahålles i kartonger à 100 st. af tre olika utseenden, betecknade Lx1, Lx2, Lx3."

Denna första leverans är linjerad och signerad med   "TR. VID A. BÖRTZELLS TR. A.B. STHLM."

Lx1 och Lx2 har 14 linjerade rader medan Lx3 har 9 linjer.  

Guldfärgen kan även oxidera (kemisk reaktion) p.g.a. ljus, gaser eller vätska. Det kan bli nästan svart som på Lx1 här.

"Lx-telegram kan inlämnas å hvarje telegrafverkets telegrafstation, telegramexpedition och telegraminlämningsställe, men ej å järnvägstelegrafstation eller gniststation. De kunna liksom andra telegram intelefoneras eller insändas med lokaltelegraf."

Lx-telegram bör aldrig tillställas adressat per telefon.

( Detta förfarande har på senare tid ändrats.)

Tryckerier.

Minst ett 20-tal olika tryckerier har anlitats. Det som redovisas här är det namn, som tryckeriet lät trycka på telegrammet. Dessa beteckningar stämmer inte alltid med namnet på tryckeriet som fått beställningen. T.ex. på Lx 24 och Lx 26 står Börtzells Esselte Sthlm, men har enligt offerten tryckts av Generalstabens Litografiska Sthlm.

Lx 12A har signerats Börtzells Esselte Sthlm eller Bengtssons Lito AB Sthlm, men en beställning har gått till AB Vaxpapper & Lito Göteborg. 1925 har också Göteborgs Litografiska Stockholm, fått beställning av telegram Lx 1, 2, 3, 6, 7, och 8 som kanske har signerats Börtzells Esselte Sthlm. Vem vet ? Sambandet mellan beställd och levererad blankett har inte helt kunnat klarläggas. Ett 30-tal blanketter saknar tryckerinamn. Troligt är dock att Kristianstads länstryckeri AB har tryckt flera av de som saknar tryckeriets namn. Faktura <======   från Johnson Hill AB, som tryckte många telegram, denna daterad 1942.

Konstnärer.

Många kända namn finns med bland de 75 konstnärer, som skapat dessa bilder. Flera olika pristävlingar har anordnats för att kunna få fram lämpliga motiv. Den första redan 1907 bland Akademiens elever. Lx 6B Teleemblem i ram utformades 1933 av en anställd på A. Börtzells Tryckeri AB. Lx 15B är ett fotomontage från 1940, som ledde fram till det kanske mest populära motivet Svenska flaggan.

 

Lx-Reklam. Länk / Typ Årtal. Beskrivning. Brevmärke 1938 Lx10B -  Stöd kampen mot barnförlamningen. Brevmärke 40x29 mm Kungablanketten 1944 Lx44A -  Blå etikett (120x130 mm) att klistra in i telefonkatalogen. Telegrampris 1 kr varav 50 öre gick till Kungafonden. Hjälp till beredskapens offer. Ett litet minitelegram 1944 Lx44A - (102x130 mm) som också var reklam för samma goda sak. Minitelegram 1957 Lx45A -  (68x104 mm) Telegrafera på Lx 45 Rädda Barnens och Röda Korsets blankett. Pris 1:- kr. Tryckt 1957. Rädda barnens blankett 1951 Lx51A -  Etikett (70x105 mm) att klistra in i telefonkatalogen. Telegrampris 1 kr varav 50 öre gick till Rädda Barnens verksamhet. G VI Mono 1952 Lx70 -  Gustav VI Monogram, Etikett (68x103 mm) att klistra in i telefonkatalogen. Lx4st_56718   Lx5, 6, 7 och Lx18  att klistra in i telefonkatalogen 4 nya Blank 1954 Lx4D, Lx10D, Lx12C, Lx16B. Etikett (104x73 mm). Fyra nya Lyxblanketter. För Ungern 1957 Lx57A -  För Ungern, Etikett (68x103 mm) att klistra in i telefonkatalogen. Pris 1:50 (Herssons/Ljunglöfs) Kungablanketten 1962 Lx 80A -   Etikett (139x91 mm) Stöd Gustaf VI Adolfs 80-årsfond. Telegrampris 3 kr varav 1.50 gick till Kungafonden. Wind Lx51 1951 Frankostämpel med "Använd Rädda Barnens Telegramblankett Lx 51". Stämplad Stockholm 1951-09-26 Lx Hjärtat. 1969  - Broschyr (180x80 mm) 2 barn med hjärta. Alla lyxblanketter med hjärtat (infördes omkr. 1969) gav hjärtforskningen ett välbehövligt och angeläget stöd. Lx 142 Hjärta 1969 Lx142 -  Broschyr (180x80 mm). "Begär alltid Lx Hjärtat vid lyxtelegrafering" Flicka med Lx 142 Länk / Typ Lx nr. Beskrivning av vykort med samma bild.       Det gamla slottet Lx60 Vykort av förlagan till Lx 60 från Waldemarsudde där Prins Eugens målning "Det gamla slottet" från 1893 hänger. Bild av Sundbyholms slott. G Vasa Lx4 Vykort av förlagan till Lx 4. Carl Larssons målning Gustav Vasas intåg i Stockholm midsommarafton 1523. Nationalmuseum, Stockholm. Förlag: AB Lagrelius & Westphal. Lx Hist 1907 Sth Norra Reklamblad från Stockholms Norra Jästaktiebolag 1907. Utseende som ett standardtelegram Radiotelegram USA Annons, Helgradiotelegram via Göteborgs Radio kostar endast 3.75 Filateli / Frankostämplar. Länk/Lic.nr Årtal. Beskrivning. Tele FDC 1953 1953 Telegrafverket 100 år, FDC stämplat Stockholm 1953-11-02, 621 1951 Använd Rädda Barnens Telegramblankett Lx 51. Francotyp A, Lic.nr. 621, 1951-11-24   3166 1976 Hjärtfonden och Lx Hjärtat. Stöd forskningen, pg 900347-6. Hasler C med Lic. 3166 stämplat 9.11.1976 18037 1974 Lx Hjärtat. Stöd Hjärtfonden. Neopost-etikett,  Lic.nr. 18037, 1974-01-09 Platser utan telestation. På mindre platser med Järnvägsstation och även Post, sköttes dessa båda tjänster ofta av samma person. Telegram som i början av 1950-talet skulle till en plats som saknade telestation, sändes till den större överordnade telestationen. Därifrån ringde man till  Järnvägsstationen, läste upp telegrammet samt vilken Lx-blankett som var beställd. Järnvägspersonalen där hade lyxblanketter och skrev ut dessa. Där fanns ju inga telegrambud, utan man ringde till mottagaren och bad denne hämta telegrammet. Vilken utbildning hade personalen för att fullgöra telegramgöromålen ? Jo, det var inte särskilt mycket har det berättats mig.  Utan Lyxblankett Man kunde också skicka ett vanligt järnvägstelegram med lyckönskning som skickades med Postverket från mottagande järnvägssstation. Några andra telebilder från olika delar av landet Länk / Typ Lx nr. Beskrivning. Lx Hist Jvg Telegram Helsingborg - Hässleholms Jernväg med 20 öres frankering stämplat Gunnarstorp 1922-05-26 Televy Vykort Telegrafverkets Villa, Elfsjö omkring 1910-talet. Förlag: Nilssons Ljustrycksanstalt, Stockholm Lx utvik Vikkort Insidan av ett utvikbart "Lyckönsknings-Telegram" som skickades med Postverket. Stämplat Borås 1933 Av detta drar jag följande slutsats:  Det var inte lätt för en vikarie på järnvägsstationen att både sköta person & godstrafik, Posten och telegramtjänsten på RÄTT sätt. Av alla Lx-telegram jag sett har flera varit så illa utskriva, så en gammal VF hade gråtit stort (VF = vaktföreståndare på större telestation). Se nedan regler för utskrift.   Att sända Lyxtelegram 1960. Den som omkring 1960 gick in på en telestation kom till "Allmänhetens rum". Där fanns oftast telefonkataloger, kanske i ett ställ med alla delar över hela Sverige. Där fanns en eller flera telefonhytter, där man kunde beställa och ringa samtal.  På de minsta stationerna fanns det en liten lucka, och på de större ett antal luckor, varav oftast en var avsedd för telegram. På en del platser talade man genom luckan, och på andra öppnade expeditören densamma, och då kunde man ju se de tjänstgörande damerna och det de sysslade med. Telegrafexpeditör var liksom telefonist ett typiskt kvinnoyrke. Telegrafverket var för övrigt det första statliga verk som anställde kvinnor. Man fyllde i en blankett (Telegramoriginal Bl. nr 201) med namn och adress på mottagare, samt avsändare. Så gällde det att försökte åstadkomma ett rim, som klarade sig igenom censuren. Bröllopstelegram som började "Hej hopp under filten etc. var ännu inte att betrakta som rumsrena. Det hette att innehållet ansågs vara sedlighetssårande. Vad säger dagens reportrar och "Stand up comedian"  om det ? Därefter ringde man på den lilla knappen för att göra tjänstgörande expeditör uppmärksam på att något var på gång. Expeditören tog emot blanketten, kontrollerade, censurerade, räknade ord och tog betalt. Man kunde även få ett kvitto på betalningen av telegrammet. Kallad Form. nr 258. Betydligt vanligare var dock att ringa in telegrammet. Då skrev expeditören ut detta på Bl. 202b. På denna fanns en liten ficka i vilken det satt ett hålkort, vilket sedan gick till debiteringen. Dessa hålkortsblanketter användes troligen endast på de större stationerna. De flesta blanketter har bytt utseende och nr flera gånger och t.ex. kom den sistnämnda att heta A 710 0202/06. Telegrammet sändes nu per telex, senare via Atesto, en stordator, som fördelade telegrammen till rätt ställe i hela Sverige. De flesta ringdes emellertid till närliggande station. De som var sända på telex, togs emot på långa pappersark, rullar, som revs av med en speciell avrivare. Därefter skrevs telegrammet ut på begärd Lx-blankett enligt gällande bestämmelser, stämplades och lades i ett speciellt kuvert, på vilket det stod TELEGRAM. Dessa kuvert har också ändrat utseende och storlek flera gånger. Telegrambudet tog nu hand om kuverten och distribuerade dem till mottagaren. Cykel var det vanligaste transportmedlet. Moped förekom på vissa orter med större inslag av landsbygd. På en del platser skötte Taxi distributionen. Det hände också att Telegrammet postades, oftast efter att ha blivit uppläst i telefon, vilket ju inte var tillåtet från början. Ungefär så här kunde det gå till på 1960-talet. Utskrift av telegram på Lyxblankett. Regler för utskrift har skiftat mycket mellan åren 1912 och 1977. Här några ex. på hur det kunde/skulle se ut.   ur Televerkets författningssamling. B:10 I. Bilaga 15. Aktuell utgåva 1974-07-01 1.   Utskrivning av telegram på lyxblankett skall ske med skrivmaskin eller med vårdad handskrift. 2.   Inlämningsstationens namn skrivs c:a 1 cm till höger om ordet "Från" 3.   Telegrammets referensbeteckning (skrivs efter inlämningsstationens namn). Oftast antalet Lx /månad, t.ex. Ahh 167 4.   Ordantalet (skrivs utan bokstaven w) 5.   Datum (skrivs i ordningen år, månad, dag, t.ex. 1970-09-01). 6.   Den utskrivande expeditörens signatur (skrivs efter inlämningstiden). 7.   Radering eller x-ning på lyxblankett får inte ske. 8.   Om utrymmet på lyxblankettens framsida inte räcker till, skall fortsättningen skrivas på särskild fortsättningsblankett. 1975-års Tio-i-topp lista ser ut så här.

1. 15A Svenska flaggan	2. 42A Röda rosor	3. 19C Sippor på blått
4. 27B Sommarbukett	5. 60A Gamla Slottet	6. 22A Brudpar i gondol
7. 11D Holk med 2 fåglar	8. 1A Tre kronor	9. 8C Linnearanka
	10. Lx 21B Tre fåglar

Externa länkar

 

Radio-TV-licenser

Fakta om Hjärt & Lungsjuka

Stockholmstelefon

Statistik och andra fakta har jag erhållit av Sven Johnström på Centralarkivet. Utan hans hjälp hade det varit mycket svårt för att inte säga omöjligt, att få ett grepp om de svenska Lx-blanketterna. Numera finns detta material på Landsarkivet i Uppsala.

För att katalogisera de fler än 550 olika blanketterna har ett material på c:a 8000 telegram studerats. Uppskattningsvis torde ytterligare ett 50-tal varianter av blanketter återstå att upptäcka.

Ett stort tack även till Harry Karlsson och Anders Nordin.

Main page

Lx-sidan