Huvudsida med länkar till flera intressanta sidor.
DELTIOLOGY - Med ett annat namn kallas en vykortssamlare för DELTIOLOG.
Vad är ett vykort ?
Nationalencyklopedins definition "ett postkort med en bildsida och plats för adress och meddelande på andra sidan" kan nog bara anses gälla modernare vykort. På de äldre (före 1905) fick man inte skriva meddelande på adressidan. Paul Gustafsson har nyligen presenterat en ny definition som bättre säger vad det handlar om.
Illustrerat kort, antingen postbehandlat eller med tryck, som visar att det är avsett att postbehandlas utan kuvert.
| 1 | Ett vykort skall ha en illustration |
| 2a | Kortet skall antingen "ha tryckt text eller tryckta adresslinjer och ev. portoruta, som visar att det är avsett att postbehandlas utan kuvert" |
| 2b | eller "vara postbehandlat" (försett med poststämpel direkt på kortet) |
| Obegagnade (icke postbehandlade) vykort måste uppfylla villkor 1 och 2a | |
| Begagnade (postbehandlade eller postgågna) vykort måste uppfylla villkor 1 och 2b | |
| Vy 3 | Vid sekelskiftet 1900 var det populärt att sätta frimärket på ett sätt som bara mottagaren förstod. Frimärksspråket var populärt. Här är ett av de kort som visar en kod av de som fanns. Av frimärkena att döma så torde detta kort vara före 1900 |
Utförligare förklaringar, se Litteraturförteckning längst ned
Topografi |
Okända bilder sist på sidan. |
Postcard |
| Main page | Postala vyer | Televykort | Hörjavyer | Tyringevyer |
| Liatorp huvudsida | Fotograf Joh. Joh. | Agunnaryd | Länksidan |
Vykortshistorik
På såväl brev som vykort skrev man tidigare adressen på framsidan. Adressidan var Framsida, Bildsidan på vykort var Baksida enl. äldre kriterier. 1 april 1905 blev det i Sverige tillåtet att skriva meddelande på den vänstra delen av adressidan. Detta gällde dock endast inrikes Brefkort. På UPU-kongressen 1906 beslöts att delad adressida var tillåten från 1 oktober 1907. Intresset för vykort har vuxit starkt på senare tid och samlarna började på 1990-talet att kalla bildsidan för framsida. Nu är det allmänt vedertaget i dessa kretsar. I postala kriterier har jag dock inte sett någon officiellt beslut att använda Framsida - Baksida. För att undvika missuppfattningar så är "bildsida" - "adressida".
Tidigast kända topografiska vykort är från Upsala, invigningen av universitetet 1887.
Från den 1 januari 1922 upphörde den tidigare skyldigheten, att ankomststämpla brevkort / vykort.
| Bild | År | Beskrivning |
| Vyt Leipzig | 1897 | Leipziger - Messe firar 400 år 1497 - 1897 |
| Vyt Trelle | 1898 | Tidigt kort från F.Th. Nordberg Bokhandel Trelleborg. Hälsning från Trelleborg stämplat Trelleborg 1898-08-19. Trelleborg-Sassnitz 1898-08-20. Ankomst Innsbruck 1898-08-21 eftersänt till Obermioming? och stämplat där 1898-08-23. Förlag: Emil Pinkau, Fabrik Lith. Erzeugnisse, Leipzig. |
| Vyt HiEmil | 1899 | Vackert Kartongkort av Emil Åberg |
| Post M | 1900? | Det var kanske så här man fick vykortet levererat vid förförra sekelskiftet |
| Vyt HiSkott | 1900? | "Med stolta blickar ur guldlorgnett .......". Vers på kortet där damerna synar ungherrarna. Tidigt 1900-tal |
| Vyt Palett | 1901 | Vykort med hembygdsdräkt, kanske lite semitopografisk karaktär |
| Vyt Hi1c | 1902 | Fram till c:a 1905-6 var det endast tillåtet att skriva adressen på denna sidan, framsidan. (Denna sida användes endast för adresseringen.) |
| Vyt Hi1 | 1903 | Bildsidan fullskriven med text, och hemlig skrift dessutom. Framsidan (adressidan) var avsedd endast för adressen |
| Vyt Upsala | 1902-3 | Trevligt tecknat kort från Upsala Post- och Telegrafhuset från 1902-3 |
| Vyt Higbg | 1903 | Trädgårdsföreningen med bildsidan fullskriven med text på flera håll. Stämplat 1903-05-03. Framsidan var endast avsedd för adressen. |
| Vyt 1903London | 1903 | Vykort från England frankerat 2 x halfpenny, med privat delad adressida, stämplat 1903-07-26. T-stämplat 15. Stämplat PKXP 83.B, 1903-07-28 samt Örebro 1903-07-29. Lösen ..24.. öre. |
| Vyt 11Ljungskile | 1904 | Vykort med 2 björkar = 11. Kortet skickat till Märta Johansson, ankomststämplat den 11:e maj på Märtadagen 1904. |
| Vyt Bleka | 1904 | Adressidan av Blekinge Museums vykort med Trycksaksporto 4 öre stämplat Karlskrona 1902-06-14. Stort, tidigt vykort 24 x 16 cm. |
| Vyt Blekb | 1904 | Bildsidan av ovanstående stora vykort 24 x 16 cm. Hälsning från . . . . . Blekinge Museum. |
| Los delad adressida | 1904 | 1 april 1905 blev det tillåtet med delad adressida. Detta kort är, om Postens stämpel är rättvisande, lite för tidigt använt. Därför har Postverket lösenbelagt kortet som är stämplat Stockholm 1, 1904-10-05 sänt till Berlin S.W. |
| Vyt Velour | 1905 | Vykort med något påklistrat måste frankeras med brevporto. Detta kort, (Velourkort) är endast frankerat med 5 öre OII, poststämplat Stockholm 1905-12-08 och därför belagts med Lösen ....10... öre. K. Holmström, STHLM. |
| Vyt Katekes | 1905 | Vykort med något påklistrat måste frankeras med brevporto. Detta kort är frankerat med 2x5 öre OII, poststämplat PLK 357, (Nässjö-Hultsfred) julafton 1905-12-24 och sänt till Eksjö. Förlag Le Moine Malmeström, Göteborg. |
| Vyt HiLund | 1905 | Vykort med trälåda som kan fyllas med meddelande. Vikt ej över 15 gram = Lokalpost 5 öre. Stämplat Lund 1905-?-21 |
| Vyt PrivBrefk | 1906 | Privattillverkat Brefkort frankerat med 5 x 1 öre s.k. öletiketter stämplade Karlskrona LBR 1906-01-24 |
| Vyt Privdelad | 1906 | Vykort med privat delad adressida, stämplad Torne 1906-08-11: Frimärkets placering = Jag gifver dig evig trohet. |
| Vyt deladVald | 1906 | Ännu ett privat delad adressida av ett äldre kort, stämplat Valdemarsvik 1906-11-28 |
| Vyt Hi1a | 1907 | Bildsidan fullskriven med text, eftersom framsidan endast var avsedd för adressen. |
| Vyt Hi1b | 1907 | Fram till c:a 1905-6 var det endast tillåtet att skriva adressen på denna sidan, framsidan. (Denna sida användes endast för adresseringen.) Bostad (om den kan uppgifvas) |
| Vyt Hi2o | 1907 | Adressidan av ett kort med text "Osynlig vy" från t.ex. Uddevalla. Delad adressida = efter 1905 |
| Vyt Hi2a | 1907 | Viss del av bildsidan vitt fält, just för att få plats med lite text, ofta alldeles fullskriven. Stämplat Nederkalix 1907-07-10. Ankomststämplat Brantevik 1907- ?-13. |
| Vyt Harksen | Helsak bKe med teckning av Rasmus Harksen | |
| VYT Hiboll | 1907 | Snöbolls-kort av Jenny Nyström från början av 1900-talet |
| Vyt citron | 1908 | Tecknat/akvarellerat vykort med gurka hållande om en citron, stämplat Skottorp 190?-09-20 |
| Vyt MAV | 1908 | Tecknat vykort med ryttare till häst, signerat MAV ? Stämplat Skottorp 190?-12-22 samt PLK 235 1908-12-23 |
| Vyt HiSkog | 1908 | Lokalt vykort med porto 2 öre. Kortet stämplat Nyårsdagen 1908-01-01 |
| Vyt Hi2b | På den tiden var bildsidan - baksida. | |
| Vyt Hinaver | 1912 | Vackert björknäverkort med tryckt BREFKORT |
| Vyt TN | 1913 | En av vykortskonstnärerna som var okänd ganska länge var sign. T.N. Hans namn var Tage Nilson. Här ett ganska typiskt kort av hans produktion, tryckt C. v. N. N:o 611. Stämplat Halmstad 1913-04-23 |
| Vyt Hifullt | 1915 | Framsidan var endast avsedd för adressen. På den tiden var bildsidan - baksida. Därför ser ofta bildsidan ut så här, alldeles fullskriven. Annars ett vackert Jenny Nyströmkort |
| Lu 92 | 1907 | "Denna del får användas för skriftligt meddelande". Nu fick man skriva även på denna sidan. 1907-10-17 |
| >>>>>>>>> | >>>>>> | Adressidan är nu alltid delad och bildsidan låter man vara bild på. |
| Los50 text | 1951 |
1951-06-01 höjdes brevkortportot till 20 öre och brevportot till 25. Utrymmet till höger om mittlinjen var avsedd för adressen. Lösenbelagt med dubbelt felande porto (brevporto) för all text ovan frimärket stämplat Stockholm 1951-07-26. Tack Kjell N. |
| Vyt 53 | 1953 | På 1950-talet kom ett nytt begrepp "Vykortsbrev". Det blev nog inget "hit" men så här kunde det se ut. Stämplat Stockholm 1953-09-01 |
| Vyt Hi336 | 1959 | Bäckedals Folkhögskola, Sveg stämplat PKP 317 1959-03-18. Text: Handkolorerat foto nr P 336. Kortet borde lösenbelagts för den text som finns till höger om mittlinjen. |
| - - - | - - | Länk till några av de olika varianter som har funnits av Frimärksspråket - http://www.nykarlebyvyer.nu/SIDOR/FILATELI/Fsp.htm |
|
En annan intressant sak är det där med vilken sida man
kallar fram- resp. baksida. Idag menar de flesta vykortsamlarna att
bildsidan är "framsida". Så har det inte alltid varit. När ungefär börjad
man kalla adressidan för baksida? När det gäller brev har ingen ändring
skett, även om 1930-tals brev ofta har en vackert illustrerad
"baksida. Vykorthistorik Andra typer av kort.
Andra typer av kort.
En udda vykortskonstnär var Bror Bodingh 1859 - 1938 Hans teknik var att med hjälp av en hektograf framställa kort på de platser han befann sig. Snittupplagan av de flesta kort torde ha legat omkring 25 st. Man uppskattar hans produktion till c:a 4000 olika motiv. Nedan några olika motiv av denna typ tillverkade kort. Hektograferade .
Andra moderna typer av kort.
Pressbyrån - storleverantör 1932 började Pressbyrån med egen produktion av vykort. 1943 var de en av de ledande och modernaste. 1952 trycktes c:a 16000 olika motiv. 1966 upphörde vykortstillverkningen. Läs mer om Pressbyrån där dessa uppgifter är hämtade. Sedelkort.
Vyer.
Från Agunnaryd
Diö
Vackra kort
Makabra och udda vykort
. . .
Hybrid-Julkort
Datering av vykort, flygbilder från AB Flygtrafik, Dals Långed och Ensamrätt: A/B Flygtrafik, Stockholm Nere till höger på flygbilder står t.ex. "Frigiven av Försvarsstaben A 58" - Betyder att bilden är från 1933. Betydelsen av 58 är oklar. Det finns här upp till 4-siffriga. Under kriget var flyg- och höjdbilder förbjudna.
Markbilder av t.ex. "Olof Liljeqvists Konstförlag Dals Långed" Med gardering för felskrivning - tolkning
Flygbilder: Vykortslänkar: Se Länksidan . . . Litteraturhänvisning.
|
| Vänligen rapportera problem eller felaktiga länkar på denna webplats till.==> Please report any problems or missing links on this Web site to .... ==> | Main page |
