Nordstjärnan symbol för
10-öres automat CF 596.
1950 fanns nästan 6000 automater och årsinkomsten per automat
var c:a 800 kr. 1965 fanns det över 11000 automater i bruk.
Under år 2000 togs den sista myntautomaten ur bruk. Kvar idag
(år 2001) finns endast telefonautomater avsedda för kort . Finns
det några sådana kvar år 2005 ? ? ?
Jag tror det knappast. Mobil har nog tagit hela
den marknaden
På äldre provmynt i gulmetall står ==> K.T.V.
=
Kungliga Telegrafverket under 6 "blixtar". Senare mynt
saknar hålet. 1953-11-01 änrades namnet till Televerket
Bild 1 |
10-öres automat 00-29596, CF 596. Dessa fanns i
svart och senare även grön färg. |
Bild 2 |
10-öres Provmynt med hål och K.T.V. |
Bild 3 |
10-öres Provmynt utan hål och 4 blixtar |
Tremyntsautomat CF 597.
3-mynts automat blev nödvändig, när större delar av
landet blev helautomatiserade. Konstruktion av en telefon som kunde ta emot flera sorters mynt
påbörjades 1949. 1953 sattes de första upp på strategiska
platser. Automaten var avsedd för 10 öre, 25 öre och 1 kr.
Startavgiften var då 20 öre. Tillverkare var L M Ericsson efter
Televerkets ritningar. 1960 fanns strax över 13000 automater.
1965
fanns det över 19000 automater. C:a 8000 av dessa var tremyntsapparater.
Bild 10 |
3-mynts automat 00-29597, CF 597. Dessa fanns i grön
färg och myntinkasten ändrades flera ggr. |
Bild 11 |
25-öres Provmynt, äldre i mässing |
Bild 12 |
25-öres Provmynt i rödmetall
utan nr |
Bild 13 |
|
Bild 14 |
50-öres Provmynt i rödmetall
utan nr |
Bild 15 |
1-kr Provmynt, äldre i mässing |
Bild 16 |
1-kr Provmynt i rödmetall
med 6-siffrigt nr |
Bild 17 |
|
Bild 16b |
1-kr Provmynt i vitmetall utan 6-siffrigt nr |
Bild 19 |
|
Bild 16c |
1-kr Provmynt i rödmetall
utan 6-siffrigt nr |
|
|
Bild 18 |
25ö, 50ö, 1 kr, 5 kr Provmynt i rödmetall |
|
|
Bild 20 |
5 kr Provmynt i rödmetall
med 6-siffrigt nr |
Ny Mynttelefon
|
Beskrivning 2006 |
Bild 3 |
Mynttelefon avsedd för både SEK och
€ samt även kort. Tack för bilden till Jan A. |
Bild 3ans |
Anslag till ovanstående telefon |
Siffror/nr på mynten.
De tvåsiffriga numren på mynten betecknar olika tjänsteställen. En
förklaring jag fått är följande: Myntets Första siffra = Distrikt (distriktskontor)
Andra siffra = Geografiskt område (tjänsteställe inom distriktet). Dåvarande 6 distrikt blir då följande
fram till 1969. Efter 1969 4 distrikt. Tack till L. Larsson för hjälp med nr på mynten/distrikten.
Nr |
6
Distrikt före 1969 |
Nr |
6
Distrikt före 1969 |
1 |
Malmö |
4 |
Stockholm |
2 |
Göteborg |
5 |
Gävle |
3 |
Norrköping |
6 |
Sundsvall |
Nr |
4
Distrikt efter 1969 |
Nr |
4
Distrikt efter 1969 |
1 |
Södra (Malmö) |
3 |
Östra (Stockholm) |
2 |
Västra (Göteborg) |
4 |
Norra (Sundsvall) |
Då skulle några nr på "mynten" bli som följer.
Första siffran anger distriktskontoret och andra siffran tjänstestället
inom distriktet.
Nr |
Distrikt |
Nr |
Distrikt |
10 |
Malmö (administration) |
40 |
Stockholm (administration) |
11 |
Malmö område ? |
41 |
|
12 |
Malmö område ? |
42 |
|
13 |
Malmö område ? |
43 |
|
14 |
Helsingborg ? |
44 |
Stockholm (drift) |
15 |
Kristianstad |
|
|
16 |
Växjö / Karlskrona |
|
|
20 |
Göteborg (administration) |
50 |
Gävle (administration) |
21 |
Göteborg (tätort) |
51 |
Uppsala |
22 |
Göteborg ( ) |
52 |
Gävle område ? |
23 |
Borås |
53 |
|
24 |
Jönköping |
54 |
Falun |
25 |
Karlstad |
55 |
Uppsala |
26 |
Uddevalla från 1961 |
56 |
Västerås |
27 |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
Norrköping (administration) |
60 |
Sundsvall (administration) |
32 |
Norrköping område ? |
61 |
|
3? |
Nässjö |
62 |
Sundsvall område ? |
3? |
Södertälje |
64 |
Luleå |
36 |
Örebro |
65 |
Umeå |
37 |
Visby |
66 |
Östersund |
Du får gärna tala
om för mig ytterligare nr som du vet motsvarar vilket område?
Äldre 10-öresmynt med hål
Gul markering är de nr jag funnit på olika samlarmässor.
Blå markering på nr torde ej ha använts för provmynt ?
10 öre K.T.V. med hål och 6 blixtar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
34 |
35 |
36 |
37 |
38 |
39 |
40 |
41 |
42 |
43 |
44 |
45 |
46 |
47 |
48 |
49 |
50 |
51 |
52 |
53 |
54 |
55 |
56 |
57 |
58 |
59 |
60 |
61 |
62 |
63 |
64 |
65 |
66 |
67 |
68 |
69 |
70 |
71 |
72 |
73 |
74 |
75 |
76 |
77 |
78 |
79 |
80 |
81 |
82 |
83 |
84 |
85 |
86 |
87 |
88 |
89 |
90 |
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
|
Siffror på mynten.
10 och 25-öres mynten i gulmetall har en eller två siffror på
ena sidan, som talar om, i vilket "teleområde" den användes.
Vem har K.T.V. nr högre än 20 ? ?
25-öres i rödmetall
saknar siffror.
50-öres endast i rödmetall
, saknar siffror.
1 kr i gulmetall har ett 6-siffrigt löpnummer på ena sidan. 1
kr i rödmetall
saknar siffror.
5 kr endast i rödmetall
har ett 6-siffrigt löpnummer på ena
sidan.
|
10 och 25-öressmynt utan hål.
Provmynt 10 öre, med 4 blixtar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
34 |
35 |
36 |
37 |
38 |
39 |
40 |
41 |
42 |
43 |
44 |
45 |
46 |
47 |
48 |
49 |
50 |
51 |
52 |
53 |
54 |
55 |
56 |
57 |
58 |
59 |
60 |
61 |
62 |
63 |
64 |
65 |
66 |
67 |
68 |
69 |
70 |
71 |
72 |
73 |
74 |
75 |
76 |
77 |
78 |
79 |
80 |
81 |
82 |
83 |
84 |
85 |
86 |
87 |
88 |
89 |
90 |
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
|
Provmynt 25 öre, med 4 blixtar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
34 |
35 |
36 |
37 |
38 |
39 |
40 |
41 |
42 |
43 |
44 |
45 |
46 |
47 |
48 |
49 |
50 |
51 |
52 |
53 |
54 |
55 |
56 |
57 |
58 |
59 |
60 |
61 |
62 |
63 |
64 |
65 |
66 |
67 |
68 |
69 |
70 |
71 |
72 |
73 |
74 |
75 |
76 |
77 |
78 |
79 |
80 |
81 |
82 |
83 |
84 |
85 |
86 |
87 |
88 |
89 |
90 |
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
|
00-myntet användes av
Industri-andelningen. Blå nr torde ej ha använts för provmynt ?
1 kr utan hål med 4 blixtar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
34 |
35 |
36 |
37 |
38 |
39 |
40 |
41 |
42 |
43 |
44 |
45 |
46 |
47 |
48 |
49 |
50 |
51 |
52 |
53 |
54 |
55 |
56 |
57 |
58 |
59 |
60 |
61 |
62 |
63 |
64 |
65 |
66 |
67 |
68 |
69 |
|
1 kr i gulmetall har ett 6-siffrigt löpnummer på ena sidan.
|
Siffror på mynten.
10 och 25-öres mynten i gulmetall har en eller två siffror på
ena sidan, som talar om, i vilket "teleområde" den användes.
Tack för hjälpen
25-öres i rödmetall
saknar siffror. Tillhör Televerket
50-öres endast i rödmetall
, saknar siffror. Tillhör Televerket
1
kr i rödmetall
saknar siffror. Tillhör Televerket
5 kr endast i rödmetall
har ett 6-siffrigt löpnummer på ena
sidan. Tillhör Televerket
|
Har någon sett ett
provmynt med högre nr än 69 ?
Polett ? till ? vadå ?
Mynt 1 |
Frånsida av 1 Liters polett ? ? här jämförd med 10, 25
och 1 kr poletter, med TELE-emblem |
Mynt 2 |
Åtsida av 1 Liters polett ? ? här jämförd med 10, 25
och 1 kr poletter, med TELE-emblem |
Pol 3 |
En annan lite udda polett med ø 41 mm. Kyrktåg Krulbo
- Julita - Krylbo. Ålder ? |
Är det en riktig polett eller var det en telekille som
ville skoja med polettsamlarna?
Litteraturhänvisning.
Saknas |
Saknas. |
Saknas |
Ge mig ett tips på |
Externa länkar:
|