Den 22 juni 1883 utfärdades av regeringen "förordning angående en Postsparbank för riket". Den första motboken ställdes ut på  Postv. Generaldirektör Wilhelm Roos dotter, Anna Maria Roos som senare skrev skolboken Sörgården. Redan första året hade 79500 motböcker ställs ut. Postsparbanken skulle vända sig till de små spararna för att inte konkurera med de övriga Sparbankerna. 1883  fanns det 1444 postsparbankskontor att anlita. Det var 88 % av alla postanstalter i landet. 1903 fanns det inte mindre än 2870 som sålde sparmärken, vilket motsvarade 99 % av samtliga postanstalter i riket. Sparmärkesförsäljning skedde även hos 1455 enskilda personer. Ränta utgick dock inte på belopp över 2000 kr. Från 1912 var banken ett självständigt ämbetsverk, och  1920 blir det den 5:e byrån i Postverket. 1913 kom Sven Klingas Postsparbanksbok, som ett resultat av en pristävling om bästa reklamtrycksak. 1924 nytrycktes denna bok, se bild Pb 20, Pb 21 nedan. Detta år kommer även en jubileumsskrift ut, 40 år. (bild Pb 28c)

Ett antal olika spargrupper har funnits. I skolorna infördes 1928 en typ av skolsparande med 2 kr insatt på boken som delades ut till barnen. Beloppet fick icke disponeras förrän barnet fyllt 16 år. - På arbetsplatser,  fanns spargrupper och lönsparande. 1929  inrättades sjömanssparandet. 1:a juli 1938 kan man träffa sparavtal om minst 3 år och få en X-sparbok med 2,4% ränta. Efter ett års sparande ingår ett  livförsäkringsskydd i avtalet.  Även till fångars arbetspremie användes X-böcker. 1949 startar ungdomens lönsparande. Det testades först i Kiruna och Grängesberg. 1960 ändras namnet till Postbanken, och 1962 introduceras det allmänna lönsparandet. 1963 höjdes max-summan man fick ha på sitt konto från 30´000 till 100´000. 1964 Barnbidragssparandet. 1972 startar Nya lönsparandet. 1974-07-01 bildar Postbanken och Kreditbanken en gemensam nyfödd bank, PK-banken. Postbanken går därmed i graven. 1984 när banken firar 100-års verksamhet, är alla motböcker utbytta eller makulerade enl. nya rutiner.

Posters      Affisch      från 1930     -40-talet

1974 blev Postbanken och Sveriges Kreditbank den nya PKbanken.

Snabbval:

  10. Sparmärken: 

För att locka den breda allmänheten att spara använde man bl.a. små blå Sparmärken a´ 10 öre som samlades på Blankett N:o 4. från 1883 (se bild Pb 10). Dessa blanketter fick man gratis om man köpte och satte på minst ETT sparmärke. 1903 såldes dessa på 2854 Postsparbankskontor, men även hos 1455 enskilda personer. När kortet var fullt med 10 st. gick man till Posten och kortet berättigade då till en gratis motbok vid insättandet av En krona som var minsta belopp man fick sätta in. Dessa Sparmärken drogs in 1922. Insättning på motbok kunde ske med kontanter, sparmärken eller räntekuponger. Alla sparkort utnyttjades inte för insättning och därför finns de kvar i sparsam omfattning. Räntekupng är däremot betydligt svårare. Ränta gottgöres icke på belopp överstigande 2000 kr på samma bok.

Provisionen till posttjänstemannen föreslogs till 2 öre för varje insättning och EN krona per insatt 1000 kr.

Inventering av sparmärken skedde på Bl. N:o 23 (Se Pb11 nedan) Dessa sparmärken drogs in 1922.

En senare typ av sparmärken (21 olika serier) användes i skolorna och hade bilder med olika tema t.ex. Tekniker och Industrimän, Flygets utveckling, Fabler, Sagor och Barnvisor . Dessa märken klistrades in i en bok (se bild Pb 17). De fanns i hela ark med tre serier på varje ark. Se bilder på några av dessa helark nedan.

Helark Sparmärken:

15. Sparverksamhet:

1888 Cirkulär. No X.

"Till samtlige postförvaltare;

Genom ett denna dag utfärdadt meddelande har Kongl. Postsparbankstyrelsen anmodat samtliga af Kongl. Styrelsen antagne sparmärkesförsäljare att, omedelbart efter utgången af innevarande år, till det postkontor eller den postinspektion, hvarifrån sparmärkesförsäljaren berättigats att på kredit erhålla sparmärken, insända ej mindre uppgift å det belopp af dylika märken, som den 31 nästkommande December af sparmärkesförsäljaren på kredit innehafves, än ock  kontanta medel till belopp motsvarande skilnaden mellan värdet af det utaf sparmärkesförsäljaren emottagna sparmärkesförskottet  och värdet af de sparmärken, som enligt förenämnda uppgift, finnas hos försäljaren qvarliggande.
 Jemte det ifrågavarande meddelande härhos öfverlemnas i nödigt antal exemplar, har Kongl. Styrelsen funnit skäligt att, till vederbörande postförvaltares efterrättelse, härigenom förordna, att ett exemplar af nämnda meddelande, tillika med deri åberopade blankett (n:r 84) äfvensom kuvert för insändande af ofvanberörda uppgift och medel, bör tillställas en hvar sparmärkesförsäljare hvilken eger att från postförvaltaren på kredit bekomma sparmärken;  "

Det här är texten på första sidan av Cirkulär 1888.

Meddelande

till samtliga sparmärkesförsäljare,

angående insändandet af uppgifter å värdet af i behåll varande sparmärken.

______

För erhållande af uppgift rörande beloppet af de sparmärken, som under innevarande år afyttrats, samt på det att vederbörande postanstalter må kunna i behörig ordning redovisa de sparmärken, som af dem under året omhänderhafts, är nödigt ega kännedom om värdet af de märken af ifrågavarande slag, som vid årets utgång finnas kvarlíggande å de särskilda sparmärkesförsäljningsställena.

Af denna anledning har Kongl. Postsparbankstyrelsen velat härigenom anmoda en hvar sparmärkesförsäljare, som på kredit innehar sparmärken,

   dels att å härhos bifogade blankett (n:r 34) verkställa anteckning rörande beloppet af det sparmärkesförsäljaren ursprungligen tillstälda  sparmärkesförskottet äfvensom meddela uppgift å värdet af de sparmärken, som den 31 nästkommande December af sparmärkesförsäljaren på kredit innehafvas,

   dels ock att, omedelbart efter utgången af innevarande år, till det postkontor, hvarífrån försäljaren berättigats erhålla sparmärken och sparkort, insända ej mindre ifrågavarande blankett, på ofvan angifna sätt ifylld samt undertecknad af vederbörande sparmärkesförsäljare, än äfven kontanta medel motsvarande skilnaden mellan värdet af det försäljaren ursprungligen tilldelade sparmärkesförskott och det belopp af sparmärken, som, jemlikt den å blanketten meddelade uppgiften, den 31 December 1897 finnes hos sparmärkesförsäljaren qvarliggande.

Kvitto på      Sparklubb

1922 avskaffades 10-öres sparmärkena och ersattes av ficksparbössorna. Dessa hade dock funnits redan 1907 och blivit riktigt populära. Det var mycket enklare att lägga 10 och 25-öringen i en ficksparbössa, än att köpa ett 10-öres sparmärke. - Sjömanssparandet tillkom 1929 trots att de tyckte att de själva kunde sköta sin ekonomi. Vid årets slut fanns det 334 sjömansböcker. - I skolorna var läraren "kassör" för sparverksamheten. - På en arbetsplats var det hos Sparklubbens kassör, man satte in lämpligt belopp och fick kvitto på detsamma (Bild_Pb11f ovan). Efter ett tag kom kontoutdrag (Bild_Pb35) från Postsparbanken. - FN-Bataljonerna anlitade Postsparbanken. FN-kassan drog den 25 i varje mån. det belopp som den anställde önskade, man kunde inte själv sätta in på kontot. Uttag kunde göras hos fältpostmästaren.

1962-02-01 startade Allm. Lönsparandet. Den nya sparformen hade då räntan 4,75 % samt rätt att GRATIS deltaga i sparlotteriet med 25000 som högsta vinst. Det var dock endast öppet för de som fyllt 26 år. Läs mera i tidningen Guldregns febr. nr.

1968-09-16  -- 1968-11-05 pågick en tävling om sparande i ficksparbössa.

Enl. Cirkulär 1967:343 skulle sparbössorna  i plåt ersättas av plastbössa med början 1968-05-14.

Postens ID-kort

20. Reklam - Propaganda - Årsjubileum:

1913 utgavs broschyren "Sven Klingas Postsparbanksbok". 1924 kom en omarbetad upplaga. Tidningen Lyckoslanten kommer säkert många ihåg. Den delades ut i skolorna och stöddes av olika banker. 1945 kom barnens Lyckofemma. Tidningen Guldregn var en annan tidning, dock för något äldre.

30. PS kort, kuvert  m.m. :

50. PT-kort med Pb anknytning:

Posten har givit ut ett stort antal reklamvykort för Postsparbankens sparande. Här nedan visas ett antal av dessa. D:nr enligt Weiss / Öbergs katalog.

60. Motböcker:

Från början var högsta insatt summa 1000 kr som gav ränta. Högre belopp ingen ränta.

Ofta ser man text bokstäver eller siffror på kvittenskupongerna. Från början skrev posttjänstemannen sitt hela namn. Det övergick senare till endast signaturen för att på slutet ange bokens 3 sista siffror. Övergången mellan de olika rutinerna är lite oklar.

70. Bl. 43 J. Kuvert och förslutsmärken:

Särskilda kuvert användes för insändande av motbok för ränteberäkning. Dessa kuvert användes även för retur till mottagaren med ett förslutsmärke på baksidans flik. Kuvert och förslutsmärkena har Åke Torkelstam redovisat i Bältespännaren 1982:1 och 1983:1. Här visas endast ett fåtal av de 20-tal kuvert och 10-tal märken som är kända.

80. Blanketter, räntebesked och kvitto:

90. Diverse material:

Möjligheten att köpa ett Presentkort att överlämna som present tillkom 1929. En ny typ av dessa kom hösten 1933. Enligt skriften "Mycket har förändrats sedan dess" tryckt 1934 kan man på närmaste postanstalt låta utfärda ett Presentkort i gåva till annan person.

Bild	År	Beskrivning - Presentkort
Pb 91	?	Presentkort Postbanken 148x105. Varken summa eller tidpunkt finns angiven på denna del av kortet
Pb 91b	?	Presentkort från "Husmodern". I fältet med Husmodern skrev givaren sitt meddelande
	1947	Samma typ av Presentkort som från "Husmodern". Datum troligen antecknat av mottagaren.
Pb 91c	?	Presentkort, två olika en framsida och en insida med 15 kr ej inlösta
Pb 80 kv	1947	3 Kontrollkuponger tillhörande Presentkort å Kr. Alla 3 stämplade under 1947. OBS olika text.
Pb 91i	1963	Presentfolder Bl 617 B i olivgrönt med ficka för sedlar eller kort till insättning i Postbanken. 200x95 mm.
Pb 91k	1965	Presentkort Postbanken 200x95 mm. Insatt 1965
Pb 91List	1968	Listpostanvisning Bl 2020.05 (Juni 67) till England frankerad med Pilo 140 öre. Stämplad Postbanken Kassafilial 1 Stockholm Littra L - 1968-06-05
Pb Present	1958	Presentkort Postsparbanken. Alla 3 delarna med 5 kr-märke. Stämplat 1958-01-11
Bild	År	Objektbeskrivning 92 - 99
Pb ident	1922	Postsparbankens bl. 161 (1918) Stämplat Meselefors 1922
Pb 92	?	Plakett, "För sparfrämjande gärning", SVERIGES POSTSPARBANK. Vikt 55 gram troligen i mässing,  tillverkad Lagerströms Mjölby
Pb 92 Pg	1925	Postförskottsinbetalningskort stämplat 1925-02-10. Inbetalning av 30 öre till Postsparbanksbyrån att gottskrivas Postgirokonto Nr 2
Pb 92b	1933	Utgivning av frimärket "Postsparbanken 50 år". FDC 1933-12-06
Pb 1933	1933	Boken, Sveriges Postsparbank  1884 - 1933
Pb 92c	1933	50-års jubileet firas med  nya frimärke. 1933-12-06, 239E 2-sid. perf. 13. Undertecknat Uno Söderberg
Pb 92cc	1933	Andra sidan av samma kort. 1933-12-06, 239E 2-sid. perf. 13. Undertecknat Uno Söderberg
Pb 99a.	1934	B 23, 2 jan.34. Under förhoppning att motboken kommer att bibehållas,hava .....osv.
Pb 99b.	1934	Samma blanketts baksida med God Jul hälsning från Mor och Far.
PB SJ	195?	SJ Semesterplånbok, "en bra reskamrat - postsparbanken". Pris 75 öre
Pb92 pg	1950	Vykort från 1950-talet med Postgirot och Postsparbanken i Stockholm
Pb 92	1952	Fickalmanacka 1952 använd som "Födelsedagsbok" (70x110 mm)
Pb skylt		Oval skylt Poststation - Postsparbank 46 x 35 cm stor
	Pb 92 Bilaga	Ett märke som sattes på skrivelsen/bilagan , vid skriftväxling med kund eller annan myndighet. Troligen före 1950-talet
	Pb 1221	Ett märke som sattes på skrivelsen/bilagan , vid skriftväxling med kund eller annan myndighet. Troligen före 1950-talet
	1959	Pb 92 1959. Tillfällighetsstämpel Postsparbanken 75 år. Stämplad Stockholm 1959-09-03 med brevmärket
Pb 92k	1958	Kassabok = Postsparbankens lilla BUDGETSYSTEM. Använd 1958-59
Pb92 Msk312	1967	Maskinstämpel 312 (typ Nyberg 30) som användes endast en dag 1967. Tanken med den var att vid olika arrangemang använda en maskinstämpel för makulering. Så blev det dock inte. "PostbankenBanken som alla når" stämplad 1967-10-12.
		Bilagsmärke = brevmärken
Pb 97/27.	1973	Företagsafton 1973 gult kort på okänd plats (trolig bordsplacering ?)
Pb 97/30	1973	Företagsafton 1973 grönt kort på okänd plats (trolig bordsplacering ?)
Pb 92cito	1933	C5-kuvert från Postbanken, stämplat CITO samt maskinstämpel POSTGIROKONTORET 1976-03-25

Länkar till:

Litteraturhänvisning.