Häfte 2112.14 (dec 79) med 10 etiketter.

Före den första september 1978 delade Posten ut försändelser på lördagar till ordinarie porto, precis som man tidigare alltid gjort. Efter detta datum kunde man fortfarande få post utdelad på en lördag men nu till en särskild lördagsutdelningsavgift. Den första september 1978 meddelade Posten i en skrivelse.

"Vi upphör inte att dela ut post på lördagar, och vi stänger inte postkontoren, men de som anlitar vår lördagsservice får i en del fall betala en extraavgift".

Detta var i stort Postens argument för att slopa den allmänna lördagsutdelningen som då följaktligen drogs in den 1 september 1978. Denna period med lördagsutdelning mot avgift blev så kort att några större förändringar av de ursprungliga reglerna inte hann ske. En höjning av lördagsutdelningsavgiften genomfördes dock under perioden.

Utöver den höjningen höjdes det ordinarie portot sex gånger. Några mindre förändringar gjordes också i texten i de särskilda blanketter som användes när lördagsutdelningen inte fungerat (Bl. 2260-02 och 2260-13). Fyra olika typer av denna blankett gavs ut under perioden och användes när Posten inte lyckades dela ut försändelser på lördagen som tänkt. Dessa blanketter på äktgångna försändelser är minst sagt ovanliga om inte sällsynta. Försändelser med ass, rek och andra tilläggstjänster är relativt svåra. Däremot är vanliga bruksbrev och brevkort inte speciellt svåra att komma över.

Det här är en intressant period svensk posthistoria som ännu inte, förmodligen för att den är så modern, fått den uppmärksamhet bland samlare som den förtjänar. Närmare dokumentation av området saknas också.

Posten införde nu i stället en ny tjänst där man mot en avgift delade ut post på lördagar. Posthistoriskt blev perioden med lördagsutdelning inte särskilt lång, men drygt åtta år höll man ändå på och drygt tjugo år har nu gått sedan nedläggningen.

Utdelning av lördagsförsändelser omfattade brev, postkort inklusive rek, ass, postförskott, A-trycksaker, A-varuprov, blindskriftsförsändelser, postogram, ilpaket, postanvisningar, utbetalningskort, avier till flygpaket från utlandet. Adresskort till B-paket som spridningssorterats på fredag. Försändelser som inte var tillåtna som Lördags-försändelser var, militärbrev, militärpostkort och försändelser frankerade med militära svarsmärken från militärbrev.

För att kunna skilja lördagsförsändelser från vanlig post tog Postverket fram olika typer av etiketter och blanketter i både rullar och häften. Få perioder kan nog visa upp så mycket privat tillverkat postalt material som perioden för lördagsutdelning. Tillsammans med de privat tillverkade etiketter och stämplar som förekom, gör det att denna period, trots att den endast varade i drygt åtta år, och trots att den är så modern, är speciell och intressant att samla. Allt detta material och därtill portohöjningar i steg från 1,30 kr till 2,10 kr samt två olika brevkortsporton och trycksaksporton samt ändringar i både rek- och assavgifterna, gör att en i någon mening komplett samling portokombinationer för lördagsförsändelser inte är så lätt att få ihop.

L-avgiften var från början två kronor men höjdes 1983 till tre kronor. Portosatserna höjdes under dessa drygt åtta år sex gånger. De första åren, fram till den 31 maj 1981 var det ett lägre porto för brevkort än för brev, men från och med den 1 juni 1981 taxerades även brevkort som brev.

När lördagsförsändelser skickades tillsammans med övrig post i postsäckar skulle flaggan (etiketten) på säcken märkas med ett L oavsett om det bara råkade vara en enda lördagsförsändelse tillsammans men övrig post i postsäcken

Lördagsförsändelser kunde inte skickas från utlandet bortsett från paket där Lördagsavgiften ingick i den ordinarie avgiften. Ett undantag är ett brev från England till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet som vid tillfället hade en stor internationell konferens i Göteborg. Man hade då ett avtal med Posten så att all inkommande post försågs med L-etikett, bifrankerades med L-avgiften och bars ut på lördagen. Avgiften betalades sedan i efterskott av förbundet IKFF.

Befriade från Lördagsutdelningsavgiften var postogram då den ordinarie avgiften berättigade till L-utdelning. Även blindskriftsförsändelser var befriade från L-avgift. Paketavier delades också ut på lördagar utan extra avgift. L-avgiften skulle betalas som andra postavgifter med frimärken, frankostämpling, porto betalsystem eller kontant. Tjänstebrevsrätten innebar också möjlighet att skicka L-försändelse. Vid eftertaxering och lösenbeläggning av L-försändelse skulle de allmänna reglerna tillämpas, varvid enkel felande avgift och expeditionsavgift skulle uttas.

Posten framställde två olika etiketter för L-utdelning. Den första kom ut i och med att L-utdelningen infördes 1978. Den andra gavs ut 1980. Båda gavs ut i rullar, den senare även i häfte. Redan från införandet av dessa etiketter fanns de i olika färgnyanser. Rullarna levererades i en kartong med cirka 100 stycken etiketter i varje rulle.

Det fanns även privat framställda etiketter oftast något mindre än de av Posten utgivna. Tre olika privat framställda etiketter fanns med säkerhet. Man kan ju tycka att det är märkligt att trycka egna etiketter när de av Postverket framställda etiketterna tillhandahölls helt gratis. Man behövde inte klistra på L-etikett för att skicka ett L-brev. Det var fullt tillåtet att med skrift i övre vänstra hörnet av brevet markera att försändelsen var ett L-brev.

Risken för felsortering gjorde att Postens personal skulle förse sådana försändelser med L-etikett. Helst ville man att försändelserna skulle vara etiketterade vid inlämnandet. Därför var Postens personal anmodade att dela ut etiketter till kunder som man visste eller antog använde sig av L-utdelning. Man var också tacksam om lördagsförsändelser lämnades in i postkassan, när det var möjligt i stället för att postas på brevlådan, allt för att hindra felsortering,

PK banken använde i samband med att löneutbetalningar inföll på en lördag ett kuvert där L-etiketten var tryckt direkt på kuvertet. Stämplar i stället för etiketter har påträffats men är ytterst ovanliga. En stämpel som överensstämde i storlek och textplacering med Postens första stämpel använde Socialdemokra-terna på en försändelse 1983, (3,5 cm x 1,1 cm). En snarlik stämpel, något mindre (3,2 cm x 0,9 cm) är slagen på ett Postogram skickat från Malmö 1979. Den stora stämpeln i rött på nedanstående bild är hittills endast känd från Borås.

Det är inte alls ovanligt att man stöter på lördagsförsändelser som felaktigt blandfrankerats med vanliga frimärken och rabattmärken. Orsaken var att kunden vid inlämnandet av brev i postkassa redan frankerat lördagsbrevet med ett rabattfrimärke och att postpersonalen för enkel-hetens skull, logiskt bifrankerat försändelsen med avgiften för lördagsutbäring. Rabattmärken gällde för övrigt brev upp till 100 gram, men om man blandfrankerade gällde egentligen rabattmärket endast för påtryck valör.

(Dessa regler gäller även i dag). Detta var något som kassapersonalen på Posten felaktigt men för enkelhetens skull såg genom fingrarna med när det gällde L-försändelser. Detta har omvittnats av kassapersonal som var med om epoken med L-utdelning.

Man kan på bevarade brev konstatera att det var relativt vanligt med felfrankerade lördagsförsändelser. Både underfrankerade och överfrankerade liksom redan nämnda felfrankeringar i kombination med rabattmärken. Man kan fråga sig varför det var så pass vanlig med dessa felfrankeringar på just lördagsförsändelser för det är inte alls lika vanligt på vanliga försändelser. En spekulation är att man postade dessa L-försändelser i sista minuten på fredagen och var då hänvisad till de frimärken som fanns tillhands. Men det är som sagt bara en spekulation. Trots att det inte alls är ovanligt att hitta underfrankerade lördagsförsändelser så är lösenbelagda försändelser ovanliga.

Att lördagsförsändelser postades i tid var givetvis en förutsättning för att försändelsen skulle hinna fram till adressorten på lördagen. Men det var ju omöjligt att klara Lördagsutdelningen utan att missa utdelningen då och då. Det var inte bara slarv av posten som var orsaken. För sent inlämnade eller otydligt adresserade och även feladresserade brev gjorde att försändelser kom på avvägar och på så sätt inte kom med vid den ordinarie utdelningen på lördagen.

Expressbrev som man av någon anledning missat att dela ut på en fredag skulle förses med en Lördagsutdelningsetikett och delas ut på lördagen. Omvänt skulle L-försändelse som inte blev utdelat som tänkt på lördag förses med expressetikett och delas ut efter ordinarie lördagsutbärningstur eller som expressbrev på söndagen.

Missade man även dessa turer skulle försändelsen delas ut på måndagen med en anbringad blankett 2260 med undernummer, där åtminstone på de två första typerna, Posten erbjuder L-avgiften tillbaka om adressaten lämnar in omslaget till Posten. Mer om dessa intressanta blanketter längre fram i artikeln.

Postens cirkulär gav noggrann information om hur man skulle förfara med L-försändelser som antingen inte uppmärksammats vid sorteringen eller som inkommit för sent för att de skulle kunna delas ut som L-försändelse. Om L-försändelse kom fram för sent på lördagen för att kunna delas ut i brevbärningsturen eller om den kom först på söndagen på grund av Postens slarv eller för sen postläggning av avsändaren skulle försändelsen om det var möjligt delas ut som expressförsändelse. Om L-försändelsen kom fram till adressaten först på måndagen skulle den förses med en blankett där Posten erbjuder sig att betala tillbaka L-avgiften till avsändaren eller adressaten om omslaget lämnas in till Posten.

Dessa blanketter gavs ut i fyra versioner. Den första hade augusti 1978 som redigeringsdatum. Den andra gavs ut redan samma år med november som redigeringsdatum. Den tredje gavs ut 1980, redigeringsdatum var december samt den fjärde och sista, med redigeringsdatum april 1981.

Blankett 2260 med undernummer. Vi ger dem här typnummer i kronologisk ordning. Typ 1, 2260.02 (aug 78) Blå text i blå ram. Storlek 7,5 cm x 5,2 cm. Antagligen upptäckte man ganska snart att blanketten var alldeles för stor och därför svår att placera på ett brev utan att skymma namn och adress eller delar av dessa.

Typ 2, 2260.02(nov 78) Blå text i blå ram. Storlek 5,4 cm x 3,7 cm. Följaktligen har man snabbt ändrat storleken på blanketten till ett mindre mer lämpligt format. Typ 3, 2260.13 (dec 80) Grön text i grön ram. Storlek 5,4 cm x 3,7 cm. Ny blankett med ny text. Man har nu tagit bort löftet om att betala tillbaka avgiften om omslaget

lämnas in till Posten.

I Postens Cirkulär Kassa Nytt (instruktioner för personal) 1981-01-30 står det att "Trots att Postverket inte har orsakat förseningen i dessa fall får du återbetala lördagsavgiften om kunden begärt det". Men det var inget som man upplyste kunden om!

Typ 4, 2260.13 (april 81) Grön text i grön ram som är kraftigare än på typ 3.

Storlek 5,4 cm x 3,7 cm. Den fjärde och sista blanketten. Snarlik typ 3, endast ett par ord i texten är ändrade. Blankett typ 4 se bild 5.

Posten lyckades aldrig organisera utdelningen av lördagsposten på ett effektivt sätt. Det blev allt för många misstag vid sorteringen. Det var då enklast att lägga ned Lördagsutdelningen och skylla på bl.a. företagsekonomiska orsaker. Lördagsutdelningen drogs följaktligen in efter drygt åtta år. Sista dagen för att skicka ett sådant brev, blev således den 27 mars med utdelning lördagen den 28 mars 1987.

Brevvolymen var enligt Posten alldeles för liten för att få lördagsutdelningen lönsam. I samband med indragning av Lördagsutdelningen rekommenderades kunderna att i fortsättningen använda sig av expressutdelning för att kunna skicka brev som skulle fram på lördagen. Tjänsten med expressutdelning kostade tretton kronor, tjänsten L-utdelning tre kronor. Med en sådan prishöjning fanns det otvivelaktigt underlag för Postverket att få dela ut post på lördagar

Ett annat argument till indragningen av L-utdelning var "Posten kan inte längre garantera att sorterarna ser L- etiketten"! Expressetiketten skulle tydligen vara lättare att se, döm själva.

Åke Torkelstam: Lördagsutdelning. Bältespännaren nr 1 1987

Knut Norborg: Lördagsutdelning av post. Utställningskatalogen för NORDIA 95 Malmö 1995.

Postverkets allmänna cirkulär. 10/8 1987.

Postverkets cirkulär Kassa-Nytt: 1978 nrs.103, 146, 177,194-197. 1980 nrs. 116-117, 1981 nrs. 19-21.

Lördagsservice: Två kronor mer för brevet. Ps nr 10 1978. Viktiga förändringar i Postens service på lördagar. Folder distribuerad till hushållen vecka 34, 1978.

Lennart Linden: Postryttaren 2008. Lördags- och söndagsutdelning av post på

Normaltaxa.

Rabattmärken gällde för övrigt brev upp till 100 gram. Vid blandfrankering gällde egentligen rabattmärket endast för påtryck valör. Postpersonalen har ofta blundat för denna regel